Dialys kan både ges vid kronisk njursjukdom och vid akut njursvikt. Dialysbehandlingen innebär att blodet renas från slaggprodukter och överflödig vätska på konstgjord väg när njurarna inte fungerar som de ska. Dialysbehandling behövs när njurfunktionen bara är fem till tio procent av den normala.
Dialys kan både ges vid kronisk njursjukdom och vid akut njursvikt som kan uppstå vid olika tillstånd, till exempel efter ett olycksfall med omfattande muskelskador.
Dialysbehandling behövs när njurfunktionen bara är fem till tio procent av den normala. Alla personer med så uttalad njursvikt får i regel dialysbehandling om det inte finns särskilda medicinska skäl att inte ge behandlingen.
Dialysbehandlingen innebär stora förändringar i patientens liv. Man måste planera sina aktiviteter med hänsyn till den form av dialys man valt och utifrån den tid det tar att genomgå dialysbehandlingen.
Hemodialys, den vanligaste dialysbehandlingen, innebär att blodet renas från avfallsprodukter och överflödig vätska i en konstgjord njure (dialysator) som sitter i en dialysapparat. För att det ska kunna ske måste patienten ha bra blodkärl:
Hemodialysen sker oftast på sjukhus. Det finns också särskilda dialysenheter där patienten själv ansvarar för behandlingen med lite hjälp av personalen. Dialysen kan också utföras i hemmet. Patienter som vill sköta sin hemodialysbehandling själv får utbildning. Dialysen tar vanligen fyra till fem timmar och görs minst tre dagar per vecka.
Vid peritonealdialys fylls bukhålan med dialysvätska via en inopererad slang. Bukhinnan fungerar som ett filter och genom den passerar slaggämnen, som samlas i blodet vid njursvikt, ut till dialysvätskan. Dialysvätskan innehåller också ämnen som drar till sig vatten och därför kan man på det här sättet även avlägsna överskottsvätska. Många dialyspatienter samlar på sig vatten eftersom njursvikten leder till minskade urinmängder eller ingen urin alls. Dialysvätskan avlägsnas efter fem till sex timmar och ersätts med ny. Det krävs fyra till fem byten per dag. Man får utbildning så att man kan sköta bytet av dialysvätska själv. Dialysvätskan levereras till patienten förpackad i påsar som vanligtvis rymmer två liter. Påsarna ansluts till den inoperade slangen som mynnar på patientens buk.
Varje byte tar cirka 30 minuter. Det är viktigt att den som byter påsen är noga med hygienen eftersom bakterier annars kan komma in i bukhålan och leda till bukhinneinflammation. Det är dock en komplikation som är ovanlig idag.
Det finns också en specialform av peritonealdialys där påsbytena sker nattetid med hjälp av en maskin.
Många patienter med kronisk njursvikt har innan de behöver dialysbehandling ätit en proteinfattig kost som en del i behandlingen av deras kraftigt nedsatta njurfunktion. När man börjar behandlas med dialys är det viktigt att gå över till en proteinrik kost som också bör vara rik på energi. Det är viktigt att fortsätta ta vissa läkemedel som korrigerar de rubbningar som dialysbehandlingen inte kan rätta till.
Hos många patienter som behandlas med dialys minskar mängden urin. Då är det viktigt att dra ned på intaget av vätska och dricka mindre för att inte samla på sig för mycket vätska i kroppen. Övervätskning kan visa sig i viktökning, ökat blodtryck, svullna händer och ben och i värsta fall även andnöd.
Man bör även vara försiktig med salt.
Undrar du över något inför dialysbehandlingen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig eller den läkare som har skickat dig för behandling.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdomsorgs e-tjänst Mina vårdkontakter.
Klicka på Visa film under bilden för att se hur dialys går till.