Dialys innebär att blodet renas från slaggprodukter och överflödig vätska på konstgjord väg när njurarna inte fungerar som de ska.
Dialys kan ges vid kronisk njursjukdom eller vid akut njursvikt som kan uppstå efter olika akuta tillstånd, till exempel efter ett olycksfall med omfattande muskelskador. Dialysbehandling behövs när njurfunktionen endast är fem till tio procent av den normala.
Alla personer med så uttalad njursvikt får i regel dialysbehandling om det inte finns särskilda medicinska skäl att inte ge behandlingen.
Dialysbehandlingen innebär stora förändringar i patientens liv. Man måste planera sina aktiviteter med hänsyn till den form av dialys man valt och utifrån den tid det tar att genomgå dialysbehandlingen.
Hemodialys, den vanligaste dialysbehandlingen, innebär att blodet renas från avfallsprodukter och överflödig vätska i en konstgjord njure (dialysator) som sitter i en dialysapparat. För att det ska kunna ske måste patienten ha bra blodkärl.
Patienter med akut njursvikt, som får dialys, förses ofta med en slang i ett stort centralt blodkärl. Det kallas central dialyskateter (CDK). Slangen tas sedan bort när njurfunktionen blivit bättre. Är det bara någon eller några enstaka dialysbehandlingar som behöver göras kan en kateter läggas i ett blodkärl i ljumsken, den tas sedan bort efter varje dialysbehandling.
Patienter med kronisk njursvikt brukar få en arteriovenös fistel (AV-fistel). Det brukar gå till så att en artär i armen sys i hop med en ven, det sker i en liten operation. Artär är blodkärl som transporterar blodet från hjärtat och ven transporterar till hjärtat. En del artärblod strömmar då direkt över i venen som på några veckor utvecklas till ett tjockt och kraftigt blodkärl med bra blodflöde. I det förtjockade blodkärlet sätts sedan en dialysnål som leder blodet till dialysatorn och en nål som leder blodet tillbaka till patienten. Är blodkärlen inte tillräckligt bra går det att sy in en konstgjord kärlbit mellan artär och ven (AV-graft). Patienter som inte har någon fungerande fistel eller graft brukar få en slang i ett centralt blodkärl (central dialyskateter)
Hemodialysen sker oftast på sjukhus. Det finns också särskilda dialysenheter där patienten själv ansvarar för behandlingen med lite hjälp av personalen. Dialysen kan också utföras i hemmet och kräver då att den som ska hantera dialysmaskinen får utbildning. Dialysen tar vanligen fyra - fem timmar och görs minst tre dagar per vecka.
Vid Peritonealdialys fylls bukhålan med dialysvätska via en inopererad slang. Bukhinnan fungerar som ett filter och genom det kan slaggämnen, som samlas i blodet vid njursvikt, dras ut till dialysvätskan. Dialysvätskan innehåller också ämnen som drar till sig vatten och därför kan man på det här sättet också avlägsna överskottsvätska. Många dialyspatienter samlar på sig vatten eftersom njursvikten lett till minskade urinmängder eller ingen urin alls. Dialysvätskan avlägsnas efter fem-sex timmar och ersätts med ny dialysvätska. Det krävs fyra till fem byten per dag och man kan lära sig att byta dialysvätska själv efter viss utbildning.
Varje byte tar cirka 30 minuter. Det är viktigt att den som byter påsen är noga med hygienen eftersom bakterier annars kan komma in i bukhålan och leda till en bukhinneinflammation. Det är dock en komplikation som inte är så vanlig idag.
Det finns också en specialform av peritonealdialys där påsbytena sker nattetid med hjälp av en maskin.
Många patienter med kronisk njursvikt har innan de behöver dialysbehandling ätit proteinreducerad kost som en del i behandlingen av deras kraftigt nedsatta njurfunktion. När man börjar behandlas med dialys är det viktigt att gå över till en proteinrik kost som också bör vara rik på energi. Det är viktigt att fortsätta ta vissa mediciner som korrigerar rubbningar som dialysbehandlingen inte kan rätta till.
Hos många patienter som behandlas med dialys minskar mängden urin. Då är det viktigt att dra ned på intaget av vätska och dricka mindre för att inte samla på sig för mycket vätska i kroppen. Övervätskning kan visa sig i viktökning, ökat blodtryck, svullnader av händer och ben och i värsta fall även andnöd.
Man bör även vara försiktig med salt.
Undrar du över något inför behandlingen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig eller den som har skickat dig för behandling.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar. Här får alla som frågar svar.
Du kan dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, .
För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.
En behandling görs först efter att du blivit undersökt. Du kan behöva en remiss. Om du tror att du behöver behandlas kontakta vården. Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Mottagningar upptill. Nu finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. .
Klicka på Visa film under bilden för att se hur detta går till.
Läs mer om sjukdomar, undersökningar och behandlingar genom att klicka på Sjukdomar och hälsoråd längst upp eller länkarna uppe till höger.