Ms, multipel skleros, är en sjukdom som angriper centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Sjukdomen kan inte botas, men inflammationshämmande läkemedel kan dämpa symtomen betydligt. Sjukgymnastik är en viktig del i rehabiliteringen. Att röra sig så mycket man orkar kan lindra besvär och göra att symtomen inte förvärras. Rökning ökar risken för att få ms och kan även förvärra förloppet.
Ms ger återkommande inflammationer som angriper isoleringsskiktet, myelinet, runt nervtrådarna. Detta gör att impulserna i nerverna inte leds fram på normalt sätt.
Sjukdomen kan ge olika former av symtom och besvär. I vissa fall leder den till bestående funktionsnedsättningar. Vilka besvär man får beror på vilka nervbanor som drabbas.
Omkring 12 000 personer i Sverige har ms. Sjukdomen bryter oftast ut mellan 20 och 40 års ålder. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män får ms.
Vad som orsakar ms är oklart, men rökning ökar risken. Om du har ms och röker bör du sluta röka eftersom rökning kan förvärra sjukdomen. Även ärftlighet kan ha viss betydelse för att utveckla ms.
Hos de allra flesta uppträder ms i attacker, så kallade skov.
Sjukdomen kan angripa olika delar av nervsystemet och därför kan symtomen variera. Vanliga symtom är att man blir svagare eller får sämre kontroll över vissa muskler, får känselstörningar, försämrad balans, synrubbningar eller sluddrigt tal.
Vid ett skov får man ett eller flera symtom. Ett skov kan hålla i sig under något dygn upp till ett par månader. När skovet är över kan symtomen försvinna helt eller delvis. Nya skov kommer efter en tid och då kan tidigare symtom komma tillbaka. Man kan även få nya. Tiden mellan skoven varierar mellan några månader och upp till flera år.
Hos många patienter blir skoven, sett över hela livet, mycket få och/eller mycket lindriga. De flesta ms-patienter drabbas inte av svåra funktionsnedsättningar.
I ett fåtal fall av ms har man inga skov utan blir långsamt sämre av sjukdomen.
Det är ofta lättare att leva med ms och de symtom och begränsningar som sjukdomen kan innebära om man har kunskaper om dem. Då är det lättare att lyssna på och ta hänsyn till kroppens signaler om vila och återhämtning, vilket är viktigt för att man ska må så bra som möjligt.
Fysisk aktivitet, så mycket som man klarar, är bra eftersom rörelse kan göra symtom och besvär lindrigare eller göra så att symtomen inte förvärras.
Sjukdomens svårighetsgrad varierar från person till person. Personer med ms, även lindrig sådan, har ofta nedsatt eller på annat sätt störd känsel, också i könsorganen. Nervbanorna fungerar inte som de ska och en beröring kan kännas stum eller obehaglig. Vanligast är att män har svårt att få stånd och kvinnor att få orgasm.
Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på.
Har du symtom som du tror kan tyda på ms, kontakta din vårdcentral för en första undersökning.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. .
Om du har symtom som tyder på ms bör en neurolog göra en undersökning av nervsystemet. Den neurologiska undersökningen brukar kompletteras med magnetkameraundersökning och prov från ryggmärgsvätskan. Ibland gör man också specialundersökningar där man mäter nervimpulsernas hastighet.
Det finns idag ingen behandling som kan bota ms. Men det finns många olika behandlingar för att lindra symtomen. Behandling av symtom och besvär anpassas efter varje patient.
Det finns specialiserade neurologiska team som arbetar med patienter som drabbats av ms. I teamen ingår neurolog, specialiserade sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer, dietister, logopeder och ibland även neuropsykolog.
Det ordnas också särskild ms-utbildning på olika rehabiliteringsanläggningar där du får lära dig mer om sjukdomen och hur det är att leva med den. Om du är i ett tidigt skede av sjukdomen kan det vara bra att gå en sådan ms-skola.
Rehabilitering är en viktig del av behandlingen om du får någon form av funktionsnedsättning. Sjukgymnastik kan hjälpa till att stärka och hålla de påverkade musklerna aktiva och i god kondition.
Under de senaste åren har läkemedel utvecklats som bromsar inflammationsprocesserna i centrala nervsystemet. Det gör att funktionsnedsättningar inte förvärras.
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för vården.