Ms, multipel skleros, är en sjukdom där inflammation ger skador på centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Sjukdomen kan inte botas, men inflammationshämmande läkemedel kan dämpa sjukdomsutvecklingen betydligt. Sjukgymnastik är en viktig del i rehabiliteringen. Att röra sig så mycket man orkar kan lindra besvär och göra att symtomen inte förvärras. Rökning ökar risken för att få ms och kan även förvärra förloppet.
Ms ger återkommande inflammationer som angriper isoleringsskiktet, myelinet, runt nervtrådarna. Detta gör att impulserna i nerverna inte leds fram på normalt sätt.
Sjukdomen kan ge olika former av symtom och besvär. I vissa fall leder den till bestående funktionsnedsättningar. Vilka besvär man får beror på vilka nervbanor som drabbas.
Omkring 17 000 personer i Sverige har ms. Sjukdomen bryter oftast ut mellan 20 och 40 års ålder. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män får ms.
Vad som orsakar ms är oklart, men rökning ökar risken. Om du har ms och röker bör du sluta röka eftersom rökning kan förvärra sjukdomen. Även ärftlighet kan ha viss betydelse för att utveckla ms.
Hos de allra flesta uppträder ms i attacker, så kallade skov. Sjukdomen kan angripa olika delar av nervsystemet och därför kan symtomen variera. Vanliga symtom är att man blir svagare eller får sämre kontroll över vissa muskler, får känselstörningar, försämrad balans, synrubbningar och ibland påverkan på minnes och arbetskapacitet. En del kan uppleva en starkt ökad uttröttbarhet och även sänkt sinnesstämning, depression.
Vid ett skov får man ett eller flera symtom. Ett skov kan hålla i sig under något dygn upp till ett par månader. När skovet är över kan symtomen försvinna helt eller delvis. Nya skov kommer efter en tid och då kan tidigare symtom komma tillbaka. Man kan även få nya. Tiden mellan skoven varierar mellan några månader och upp till flera år.
Hos många patienter blir skoven, sett över hela livet, mycket få och/eller mycket lindriga. Med de nya behandlingar som finns och är på väg att introduceras räknar man med att de flesta patienter som nu får diagnos inte kommer att få svåra funktionsnedsättningar.
I en mindre andel fall av ms har man inga skov utan blir långsamt sämre av sjukdomen.
Det är ofta lättare att leva med ms och de symtom och begränsningar som sjukdomen kan innebära om man har kunskaper om dem. Då är det lättare att lyssna på och ta hänsyn till kroppens signaler om vila och återhämtning, vilket är viktigt för att man ska må så bra som möjligt.
Fysisk aktivitet, så mycket som man klarar, är bra eftersom rörelse kan göra symtom och besvär lindrigare eller göra så att symtomen inte förvärras.
Sjukdomens svårighetsgrad varierar från person till person. Tomas som levt med ms i mer än tio år.