Benskörhet, osteoporos, innebär minskad benvävnad och förändringar i benvävnadens struktur. Benskörhet leder till minskad hållfasthet i skelettet och ökar risken för frakturer. Det är en del i det biologiska åldrandet, men alla drabbas inte lika mycket. Osteoporos är ett vanligt tillstånd i Sverige. Kontakta din vårdcentral om du brutit handleden eller något ben.

Vid benskörhet får benvävnaden mer hålrum och blir tunnare i strukturen. Storleken förändras inte, men benets täthet minskar. Det gör att benet blir skört och lätt kan brytas, även vid lättare påfrestningar.

Benskörhet gör inte ont och sjukdomen är heller inte farlig i sig. Det är följderna av sjukdomen som kan ge funktionsproblem och smärta.

Ben är levande vävnad. Benceller byts ut och ändrar form under hela livet. Benmassan i vår kropp ökar hela tiden under uppväxten. Efter 30 års ålder börjar tillväxttakten avta. Det är naturligt och beror på att skelettet släpper ifrån sig mer kalk än vad det tar upp. Hos vissa personer leder detta till benskörhet.

Benskörhet beror i huvudsak på att vi blir äldre. Du kan även få benskörhet om du har andra sjukdomar, till exempel någon tarmsjukdom, matsmältningsrubbningar eller hormonrubbningar. Kvinnor som genomgått klimakteriet drabbas särskilt ofta av benskörhet. Det beror på att det kvinnliga könshormonet östrogen spelar en viktig roll vid kroppens lagring av kalk i skelettet.

Faktorer som ökar risken för benskörhet:

  • om benskörhet finns i släkten
  • om du är magerlagd
  • om du kommer tidigt i klimakteriet
  • om du röker
  • om du rör på dig för lite
  • om du äter ensidigt
  • om du dricker för mycket alkohol.

Sjukdomen är sällsynt före 55 års ålder. Men om du bryter till exempel handleden eller rekommenderade läkemedel enligt Kloka Listan vid benskörhet.