Benskörhet, osteoporos, är en sjukdom som innebär att benstommen förlorar en del av sitt kalkinnehåll och sin styrka. Tecken på benskörhet kan vara att du lätt bryter ett ben eller handleden. Benskörhet är inte farligt och gör inte ont, men följderna kan ge värk och leda till andra problem. Kontakta din vårdcentral om du brutit handleden eller något ben.
Vid benskörhet får benvävnaden mer hålrum och blir tunnare. Storleken förändras inte, men benets täthet minskar. Det gör att benet blir skört och lätt bryts, även vid lättare påfrestningar.
Benskörhet gör inte ont och sjukdomen är heller inte farlig i sig. Det är följderna av sjukdomen som ger problem och smärta.
Ben är levande vävnad. Dess celler byts ut och ändrar form under hela livet. Benmassan i vår kropp ökar hela tiden under uppväxten. Efter 30 års ålder börjar tillväxttakten avta. Det är naturligt och beror på att skelettet släpper ifrån sig mer kalk än vad det tar upp. Hos vissa personer leder detta till benskörhet.
Varför det bara drabbar vissa personer vet man inte. Kvinnor som genomgått klimakteriet drabbas särskilt ofta av benskörhet. Det beror på att det kvinnliga könshormonet östrogen spelar en viktig roll vid kroppens lagring av kalk i skelettet.
Benskörhet beror alltså i huvudsak på att vi blir äldre. Du kan även få benskörhet om du har andra sjukdomar, till exempel tarmsjukdom, matsmältningsrubbningar och hormonrubbningar.
Sjukdomen är sällsynt före 55 års ålder men om du bryter till exempel handleden eller höften redan i 40-50-årsåldern är det ett varningstecken. Ju äldre man blir, desto oftare förekommer benskörhet. Kvinnor drabbas oftare än män.
Vid benskörhet ökar risken för benbrott, främst i handleder, överarmar, lårbenshalsar, bröstkotor och ländkotor. Ben kan brytas och kotor tryckas samman vid endast lätt våld eller påfrestning. För brott på kotor kan det räcka med att du lyfter tungt.
Benskörhet ger i allmänhet inga symtom i sig utom om det gäller benskörhet i ryggkotorna. Då trycks de försvagade kotorna gradvis samman. Det kallas också för kotkompression. Det kan ge svår värk i ryggen och bidra till att du blir kutryggig.
Det finns en rad saker du kan göra för att förebygga benskörhet:
Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.
För att vara säker på att du har benskörhet mäter läkaren benets täthet och mineralhalt. Man tar också blodprov.
Har du benskörhet är det viktigt att hindra att sjukdomen utvecklas ytterligare. Behandlingen anpassas efter hur benskör du är, hur du upplever symtomen och framför allt om du har ont.
Du behöver extra tillskott av kalcium, ibland i kombination med D-vitamin. Det ökar bentätheten och minskar risken för benbrott. I vissa fall, om risken för benbrott är stor, kan du behöva andra läkemedel.
Den intensiva ryggvärk som du kan få av sammanpressade ryggkotor behandlas med värktabletter.