Stress är en instinktiv reaktion som alltid funnits hos människan och gör kroppen beredd på en fysisk ansträngning. Om stressen blir långvarig kan kroppen skada sig själv i stället för att överleva. Därför är det viktigt att du tar dig tid att försöka varva ner och återhämta dig.

Stress är kroppens uråldriga reaktion för att överleva, antingen genom att fly från en angripare eller genom kamp. Musklerna från midjan och uppåt behöver syre och bränsle för att kunna klara av en kamp. Vid flykt får musklerna från midjan och neråt alla resurser. Allt går i båda fallen ut på att undanröja eller komma undan faran. Kroppen reagerar med ökad puls, förhöjt blodtryck och häftigare andning. Musklerna blir spända och immunförsvaret aktiveras när stresshormoner, bland annat adrenalin, pumpas ut.

För stenåldersmänniskan var denna kraftsamling nödvändig för överlevnaden. Det rörde sig då om kortvariga stresstoppar och när faran var över återgick kroppen till sitt normala tillstånd.

Handlingsförlamning

Ett annat sätt att försöka klara sig från hot är en ”speladöd”-reaktion. Det är när vi inte längre ser någon möjlighet att handla. Då blir vi trötta, ledsna, uppgivna och vill dra oss undan. Kroppen styrs då av ett bromssystem snarare än av ett gaspådrag. Det är en slags handlingsförlamning.

Långvarig stress skadar

Idag är farorna av helt andra slag och stresstopparna varar ofta under längre perioder. Om stressen blir långvarig kan reaktionerna göra att vi blir sjuka. Immunförsvaret överbelastas och vi drabbas lättare av infektioner och problem med magen. Långvarig stress kan också orsaka eller bidra till högt blodtryck, värk i axlar och nacke, samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Eftersom kroppen är inställd på kamp pumpas energi ut i kroppen och släpper ut fria fettsyror som går ut i blodomloppet och kan skada kroppens kärl omkring hjärnan, i benen eller kring hjärtmuskeln. Högre halter av blodsocker och blodfetter ökar risken för diabetes och blodpropp. Det är lätt att tro att lösningen är att stoppa i sig sötsaker och energirik mat, men det ökar bara belastningen för kroppen ytterligare utan att göra någon nytta.

Sedan urminnes tider är kroppen även inställd på överlevnad vid skador. Därför ökar blodets koaguleringsförmåga i kampsituationer, vilket också i längden ökar risken för blodproppar. Detta sammantaget innebär att även smala, vältränade personer som lever hälsosamt för övrigt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar på grund av stressen.

Symtom på stress

Ett första tecken på att du börjar känna av stress kan vara att du sover dåligt. Trötthet eller ont i magen är andra varningssignaler.

Tydliga tecken och varningssignaler:

  • Du är trött på morgonen även när du har sovit länge och ostört flera nätter i rad.
  • Du har svårt att somna på kvällen och vaknar kanske tidigt på morgonen utan att kunna somna om.
  • Du känner dig likgiltig och struntar i vad som händer omkring dig, eller känner dig nedstämd och orolig.
  • Du har lätt att fastna i negativa tankar.
  • Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
  • Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning.
  • Du har tappat lusten för sex.
  • Du får lättare och oftare infektioner.
  • Du har svårare att koncentrera dig och glömmer lättare bort saker.
  • Du upplever att tiden aldrig räcker till och höjer därför tempot, och försöker göra flera saker samtidigt.
  • Eftersom tiden inte räcker till väljer du bort vila, fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med släkt och vänner.
  • Du behöver alkohol, nikotin, koffein, eller sömnmedel för att orka med vardagen - eller tar till fett, socker, alkohol eller nikotin som en tröst.

Balans mellan krav och möjligheter

Som tur är klarar vår kropp och själ i normala fall ganska stora påfrestningar. Det är när upprepade försök att lösa problem inte fungerar, eller när det känns som hela vår existens angrips, som vårt system reagerar så starkt. Då utlöses larmet i hjärnan. Om du ofta reagerar med stress i din vardag - också när det kanske egentligen inte behövs - kan stressen bli skadlig.

För att kroppen och hjärnan ska fungera och må som bäst behövs en balans mellan de krav som du själv eller någon annan ställer och dina möjligheter att leva upp till dem. Om du under en längre tid lever med för höga krav riskerar du att stressen gör dig sjuk i kropp och själ.

Goda råd mot stress:

  • Börja med att erkänna för dig själv att du är stressad. Försök komma på vad som stressar dig och skriv ned i punkter på ett papper. Ta även med sådant som kan kännas roligt, men ändå bidrar till att göra livet stressigt. Vad är viktigast på listan? Försök att göra medvetna val och acceptera att tiden inte räcker till allt. Tänk på att du behöver tid för dig själv och dina egna intressen, välj inte bort den roliga avkopplingen. Om du är fast i för många ”måsten” får du förmodligen för lite tid för dig själv och hinner inte känna efter hur du mår.
  • Fundera på vad du kan ändra på i ditt liv – och vad som inte går att ändra på. Det som kan gå att ändra på är värt försöket – det som verkar omöjligt är kanske bättre att acceptera utan att slösa energi på.
  • Gör små ändringar i vardagen – var lite snäll mot dig själv och låt disken eller tvätten vara för en kväll.
  • Öva på att säga nej till aktiviteter. Försök undvika långa förklaringar och dåligt samvete.
  • Lyssna till kroppens signaler – ta en hemmakväll och vila i stället för att delta i något du känner att du borde. Tänk på att du själv är viktig.
  • Sov – försök komma i säng tidigare om du behöver det. Sömn är en av de bästa investeringarna i hälsa och är effektivt mot stress. För att kunna klara av stress behöver kropp, hjärna och själ återhämtning.
  • Rör på dig regelbundet, promenader räcker. Då sover du också bättre. Motion är nästan oslagbart som mirakelmedel mot stresskänslor.
  • Ät regelbundna måltider, så näringsrika som du förmår. Allra bäst är också enkla mellanmål för jämn blodsockerbalans.
  • Vila på helgen efter en arbetssam vecka. Höga tempo på helgen också kan leda till ett hälsosammanbrott.
  • Har du möjlighet att minska din arbetstid?
  • Ta fikaraster – hjärnan får vila samtidigt som du odlar sociala kontakter, vilket också motverkar din stress.
  • Berätta om din stress för omgivningen, familj och arbetskamrater.
  • Om du känner dig uppgiven, trött, tung och isolerar dig och börjar missbruka fett, socker, alkohol och liknande kan det vara tecken på en stressreaktion.

Du kan också träna på ett beteende som lugnar:

  • Försök att göra vardagliga saker långsammare, som att gå, tala och äta sakta. Särskilt de gånger det inte behöver vara någon brådska. Sitt kvar vid matbordet en stund när du ätit färdigt.
  • Tala långsammare och med lägre röst.
  • Undvik att använda maximal energi vid mindre vardagsproblem.
  • Gör bara en sak i taget - resultatet blir som regel sämre om du försöker hinna flera saker samtidigt, vilket kan öka stressen.
  • Ställ dig i en lång kö och tänk att det får ta den tid det tar.
  • Försök lära dig någon form av avslappningsövning eller andningspaus som du kan avbryta med när du känner att du varvar upp.

Sök hjälp

Stressjukdomar kan ta lång tid att läka. Därför är det viktigt att du så tidigt som möjligt försöker ta hand om stress och obalans i ditt liv. Det finns andra hjälpmedel än piller, kaffe och alkohol för att klara vardagen. Värktabletter och lugnande eller antidepressiva medel kan hjälpa på kort sikt, men kan även ha negativa effekter som gör det svårare på lång sikt.

Försök att lyssna på din kropp och pröva i första hand annat. Sök hjälp om du inte klarar av det på egen hand. Ta till att börja med kontakt med din vårdcentral och läkare.