Stelkramp är en allvarlig men i Sverige mycket ovanlig sårinfektion. Stelkramp orsakas av en bakterie som kan finnas i jord. Ovaccinerade äldre personer med sår från trädgårdsarbete kan drabbas. Smärtsamma muskelkramper är ofta första sjukdomstecknet. Antibiotika, motgift och intensivvård botar de flesta. Idag ingår vaccination mot stelkramp i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.
Stelkramp inträffar i Sverige i enstaka eller inga fall varje år. De som drabbas är i regel äldre personer som är ovaccinerade. Inte sällan har de fått sår vid trädgårdsarbete.
Stelkrampsbakterien finns normalt i tarmen hos många djur men även i jord som gödslats. Bakterierna kan bilda sporer som kan leva i det fria i flera tiotals år. Sjukdomen uppkommer genom att bakterierna kommer in i ett sår och bildar ett gift, ett så kallat toxin. Även obetydliga sår kan vara farliga om man är ovaccinerad.
Tiden från smittotillfället till sjukdomens utbrott varierar mellan tre dygn och tre veckor.
Stelkrampsbakteriens toxin kan stoppa nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen och om sjukdomen inte behandlas leder den ofta till döden.
Typiska symtom på stelkramp är smärtsamma muskelkramper som börjar i ansikte och nacke och sedan sprider sig till bål, armar och ben. Kramperna startar ofta genom yttre påverkan som exempelvis beröring eller höga ljud.
Stelkramp smittar inte från människa till människa. Vid sårskador är det viktigt att rengöra såret.
Stelkramp kan förebyggas enkelt och effektivt genom vaccination. Sådan ingår i det allmänna antibiotika och motgift mot toxinet. Risken för kvävning i samband med krampanfall gör att patienten ofta får sövas ner i respirator tills giftet gått ur kroppen. Med modern intensivvårdsbehandling är dödligheten låg.