Schizofreni är en psykiatrisk diagnos där den drabbade personen har psykossymtom. Det kan till exempel vara hörselhallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetsuppfattning. Kontakta närmaste psykiatriska öppenvårdsmottagning om du själv eller någon i din omgivning uppvisar ovanstående besvär. Ju tidigare sjukdomen upptäcks och behandlingen sätts igång, desto bättre går det på sikt. Behandlingen består oftast av läkemedel, samtal och praktiskt stöd.
Schizofreni drabbar framför allt yngre personer mellan 18 och 35 år. Det är mycket ovanligt att sjukdomen bryter ut innan puberteten och efter 45 års ålder.
I Sverige insjuknar i genomsnitt 15 personer per 100 000 invånare och år i schizofreni. Det finns stora variationer mellan olika geografiska områden. I storstäder insjuknar fler än på landsbygden. I vissa kommuner och regioner, till exempel med stor andel ensamhushåll eller med etniska minoriteter, drabbas fler. Man räknar med att cirka 35 000 personer i Sverige har schizofreni.
Det är oklart varför vissa personer insjuknar i schizofreni. Kunskapen ökar om bidragande orsaker, så kallade risk- och skyddsfaktorer.
Den största riskfaktorn är ärftlighet. Forskning har visat att flera gener bidrar till att öka risken för att insjukna. Men man kan bära på ett genetiskt arv utan att bli sjuk. Det finns även fall där det inte finns någon tydlig ärftlighet bakom insjuknandet.
Förutom generna påverkas sjukdomen av olika miljöfaktorer. Migration, haschrökning och infektioner tidigt i livet hör till de viktigaste miljöfaktorerna som ökar risken. Schizofreni kan även utlösas om man drabbas av stora påfrestningar i livet.
Några tidiga tecken på att man håller på att insjukna i schizofreni är att man har något eller några av följande besvär:
Vanliga symtom på schizofreni är allvarligt förändrad verklighetsuppfattning, hörselhallucinationer och vanföreställningar. Man blir också inåtvänd och drar sig undan kontakt med andra människor. För att få diagnosen schizofreni ska man ha haft symtomen i minst ett halvår.
En förändrad verklighetsuppfattning kan innebära att personen upplever sig själv eller omgivningen som förändrad och overklig.
Ofta handlar hörselhallucinationer om att den sjuke upplever sig höra talande röster, en eller flera, som kan uppmana till handlingar eller kommentera den sjuke. Rösterna kan ha ett nedsättande och förödmjukande sätt. De kan till exempel förbjuda den sjuke att berätta för andra om att rösterna finns. Hörselhallucinationerna kan leda till oro, en känsla av att vara övervakad och förföljd samt en känsla av att bli styrd utifrån. Röster som uppmanar till handlingar kan innebära en fara för personen själv eller för andra. Därför är det viktigt att den drabbade personen får hjälp snarast.
En vanföreställning är en idé eller tanke som inte stämmer med verkligheten. Det kan till exempel vara upplevelser av att ens tankar och upplevelser är styrda utifrån. Den person som har vanföreställningar är absolut övertygad om att de stämmer och kan inte påverkas av rationella argument.
Den som har problem med att uppfatta och tolka intryck får mer eller mindre svårt att fungera socialt och i arbetslivet. Insjuknandeförloppet vid schizofreni kan vara snabbt och stormigt, men ett långsamt och smygande förlopp med en gradvis försämring under längre tid är också vanligt. Om insjuknandet är långsamt tar det ofta längre tid innan den drabbade får rätt behandling. Det kan påverka sjukdomen negativt. Därför är det viktigt att söka hjälp även om symtomen inte är så akuta och stormiga.
Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Leta upp din fråga eller ställ en fråga själv till personal inom vården. Klicka på Hitta frågor och svar till höger. De som svarar har tyvärr inte möjlighet att svara på alla frågor. Du kan också ställa en fråga till dem och få ett personligt svar genom att logga in på Mina vårdkontakter.
Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken till höger.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på.
Chanserna till återhämtning är bättre om man inte väntar för länge med att söka hjälp.
Du, din vän eller en närstående person, kan ta kontakt med närmaste psykiatriska öppenvårdsmottagning om det finns sådana problem som beskrivs i avsnittet ovan. Det går också bra att vända sig till vårdcentralen för att få råd och hjälp.
Vid akuta behov kan du kontakta ett närbeläget mobilt psykiatriskt team, till exempel om du eller någon närstående visar tecken på psykos.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Hitta vård och omsorg upptill. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. .
En person som insjuknar i schizofreni bör få effektiv behandling så snabbt som möjligt. Rätt behandling, hjälp och stöd innebär i allmänhet att mycket lidande kan undvikas.
Särskilda team med kunskaper i psykosbehandling ger ett bra bemötande och omhändertagande, både till den som blivit sjuk och till de anhöriga. En eller ett par av personerna i teamet kan bli närmaste kontaktpersoner. Det är viktigt att den sjuke har förtroende för dem. Det kan ta tid att utveckla en god kontakt, men eftersom behandlingsresultatet delvis beror på samarbetet är det viktigt att lägga tid och energi för att nå ett hållbart och förtroendefullt samarbete.
Genom hembesök kan teamet skapa sig en uppfattning om hur de bäst kan behandla den drabbade i hans eller hennes naturliga miljö. De kan också bedöma hur de kan stödja och hjälpa närstående genom att ta reda på vilka problem som finns, samt vilka resurser man kan bygga vidare på. På så sätt kan behandlingen anpassas efter den sjuka personen.
Teamet kan, tillsammans med patienten och de närstående, planera behandlingen och rehabiliteringen genom att skriva en så kallad vårdplan. Det är ett slags kontrakt där man skriver in viktiga behandlingar och vad alla inblandade ska göra. Man kan till exempel skriva vad man ska göra på kort sikt för att motverka återfall. Men man kan även skriva in långsiktiga planer, till exempel vad som behövs för att uppnå de mål som är viktiga för patienten och för familjen.
En viktig förutsättning för ett bra behandlingsresultat är ett förtroendefullt och regelbundet samarbete mellan psykosteamet, den sjuke och anhöriga. Familjen eller andra närstående har en stor roll för att upptäcka insjuknande och återfall. De känner den sjuka personen bäst, och kan se när han eller hon blir sämre igen.
Det är viktigt att familjen och anhöriga får stöd. Genom familjemöten med teamet kan de få kunskap om sjukdomen och om behandlingen.
Om en person med schizofreni blir akut sämre kan det bli nödvändigt med tillfällig behandling på en psykiatrisk sjukhusklinik. Om han eller hon vägrar medverka kan det krävas tvångsvård. Denna vård regleras noga i en lag, Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Vård enligt LPT kan ges om en person, som lider av en allvarlig psykiatrisk sjukdom, behöver psykiatrisk vård hela dygnet och vägrar eller inte förmår medverka till vård.
En bra och effektiv läkemedelsbehandling bygger på att det finns en riktig diagnos och att behandlingsresultatet noga följs upp. Läkemedel mot psykoser, så kallade antipsykotiska läkemedel, minskar psykossymtomen. Om psykosen kommer snabbt kan det dessutom behövas ångestlindrande läkemedel och sömnmedel.
Det finns ingen behandling som kan bota schizofreni, men med läkemedel kan man förebygga återfall och ge den sjuke ökade möjligheter till ett normalt liv.
I modern behandling av psykoser strävar man efter att ge låga doser av antipsykotiska läkemedel. Läkemedlens antipsykotiska effekt innebär oftast att rösthallucinationer avtar, samt att oron och vanföreställningarna minskar. Läkemedlen gör det även lättare för den sjuke att umgås med andra och ökar hans eller hennes möjligheter att börja arbeta igen.
Det tar några veckor innan effekten av medicinen blir tydlig. Många gånger kan man behöva lägga till andra behandlingar för att få bättre resultat. Det kan till exempel vara kognitiv terapi, arbetsinriktad träning eller social träning. Förbättringen kan ofta ses under månader, ibland upp till år.
Alla antipsykotiska läkemedel ger lika god effekt, men de ger olika biverkningar. Därför väljer man ofta läkemedel utifrån de biverkningar som den sjuke upplever som minst jobbiga. En person som har svårt med sömnen kan till exempel bli hjälpt av ett rogivande antipsykotiskt läkemedel. En person som vill vara pigg kanske önskar ett läkemedel som man inte blir trött av.
Biverkningarna är ofta beroende av den dos man tar. För hög dos kan ge biverkningar, till exempel stela muskler, sämre förmåga att röra sig, trötthet och dämpad sexuell lust. En del går upp i vikt. Man kan även få muntorrhet som ökar risken för hål i tänderna.
För att uppnå bästa resultat måste behandlingen anpassas efter varje person. Det gäller både vilka läkemedel som används, samt dosen.
Om det är svårt att komma ihåg att ta sin medicin regelbundet kan det bli aktuellt med injektioner. Läkemedlet ges i en injektion i en muskel. Det lagras då i muskeln och verkar under lång tid. Istället för att ta tabletter varje dag får man en spruta varannan till var fjärde vecka.
Det är viktigt att även du som anhörig får stöd. Om din anhörige har kontakt med vården kan du få stöd från det team som ansvarar för din anhöriges vård. Du har rätt till att få information om sjukdomen, hur man förhindrar återfall och hur du kan hantera situationer som kan uppstå på grund av sjukdomen.
Du kan även vända dig till stödorganisationer. Där kan du få stöd, information och hjälp med att få kontakt med andra i en liknande situation. Läs mer under länkarna till höger.
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.