Påssjuka är en smittsam sjukdom som ger svullnad och inflammation i bland annat öronspottkörteln. Vaccination är enda sättet att förebygga påssjuka. Enligt smittskyddslagen är påssjuka en "anmälningspliktig sjukdom". Om du misstänker att du eller ditt barn har påssjuka, måste du därför kontakta din vårdcentral för att få en diagnos. Ju äldre du är när du smittas, desto större risk för komplikationer. Det finns ingen specifik behandling mot påssjuka eller dess följdsjukdomar.
Påssjuka är numera en mycket ovanlig sjukdom. Sedan 1982 ingår påssjukevaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige.
Med stigande ålder vid smittotillfället ökar risken att få komplikationer. De vanligaste är testikelinflammation, bukspottkörtelinflammation eller en oftast lindrig och övergående form av hjärn- eller hjärnhinneinflammation som i sällsynta fall kan ge bestående dövhet.
Testikelinflammation drabbar omkring var fjärde vuxen man som får påssjuka, men leder sällan till sterilitet.
Påssjuka börjar med allmänna symtom som huvudvärk, feber och det gör ont när barnet tuggar. Ibland mår barnet också illa och kräks.
Cirka ett dygn efter de första symtomen börjar öronspottkörtlarna framför öronen och ner mot käkvinkeln och under tungan, vanligen först på ena sidan, att svullna upp och ömma. Febern stiger upp till 39-40 grader under detta dygn. Svullnaden kan göra det svårt för barnet att gapa.
Svullnaden brukar vara så kraftig att den syns tydligt på utsidan. Det tar ungefär fem till tio dagar för påssjukan att läka ut om inga följdsjukdomar tillkommer.
Det finns bara ett känt sätt att skydda barn mot att få påssjuka och det är att vaccinera dem. Idag erbjuds alla barn, genom det allmänna vaccinationsprogrammet, ett trippelvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund, så kallat MPR-vaccin. Vaccinet ges vid två tillfällen, vid 18 månader respektive 6-8 års ålder (för barn födda 2002 och senare) eller vid 12 års ålder (för barn födda 2001 eller tidigare).
Smittan finns i saliven hos den som insjuknar och smittar som droppsmitta vid hostning eller nysning. Påssjukan bryter ut cirka två till fyra veckor efter smittotillfället, men man smittar redan sex dagar efter smittotillfället. Man är smittsam till dess att svullnaden lagt sig. Påssjuka ger livslång immunitet.
Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Här får alla som frågar svar.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
Om du tror att ditt barn har påssjuka ska du kontakta din vårdcentral för att få diagnos eftersom sjukdomen är anmälningspliktig, enligt smittskyddslagen.
Nästan hälften av de barn som får påssjuka får en inflammation i hjärnhinnorna eller i hjärnan. För de allra flesta är inflammationen ofarlig, men ibland kan tillståndet bli allvarligt och ge bestående men. Tecken på hjärn- eller hjärnhinneinflammation är:
Om ditt barn har påssjuka och något av ovan nämnda symtom bör du söka läkare akut. Ta kontakt med akutmottagning på barnsjukhus.
Var tionde pojke eller man som får påssjuka efter puberteten drabbas av testikelinflammation. De första tecknen är feber och att testikeln svullnar upp och ömmar. Det kan vara smärtsamt. Sterilitet är en sällsynt komplikation.
Om ditt barn har påssjuka och samtidigt mår illa och får smärtor och ömhet i övre delen av buken har viruset infekterat bukspottkörteln. Detta tillstånd är mycket sällsynt och måste behandlas på sjukhus.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg upptill. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. till höger.
Vid en typisk sjukdomsbild är det lätt för en läkare eller sjuksköterska att ställa diagnos.
Det finns ingen specifik behandling mot påssjuka och inte heller någon specifik behandling mot de följdsjukdomar som påssjukan kan ge.
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.