Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, är en inflammatorisk ledsjukdom som oftast börjar med svullnad eller värk i leder i händer eller fötter. Du kan bli trött eller få feber och muskelvärk. Du kan även gå ner i vikt trots att du äter som vanligt. Om du misstänker ledgångsreumatism eller är svullen kring eller har ont i leder bör du kontakta din vårdcentral.
Inflammationen i lederna kan ge skador som gör att leden fungerar allt sämre, samtidigt som musklerna runt den blir svagare.
Man vet inte säkert vad som orsakar ledgångsreumatism, men flera olika faktorer samverkar, som viss ärftlighet, hormoner och rökning.
Mellan en halv och en procent av Sveriges befolkning har ledgångsreumatism. Dubbelt så många kvinnor som män drabbas. Ledgångsreumatism kan drabba människor i alla åldrar, men medelåldern för dem som insjuknar är 55 år.
Ledgångsreumatism påverkar de drabbade lite olika. En del måste vara sjukskrivna – andra kan fortsätta att arbeta men behöver kanske anpassa arbete och arbetstid till sjukdomen.
Hos många kommer symtomen smygande medan andra får plötsliga besvär. Det kan börja med att fingrarna, handlederna eller tårna blir svullna, ömma och stela. Vid kraftig inflammation blir de även varma. Besvären är värst på morgonen, men blir bättre under dagen. Med tiden kan inflammationen sprida sig till allt fler leder. Det vanligaste är att lederna inflammeras lika mycket på båda sidor av kroppen. Man kan också få små knutor under huden, på armbågarna eller på händerna.
Inflammationen kan göra att man blir trött, får feber och muskelvärk. Den kan också leda till viktnedgång, även om man äter som vanligt.
På grund av inflammationen kan det göra ont att röra på sig. Värk i fötterna kan göra att det blir svårt att gå. Om ledgångsreumatismen inte behandlas kan ledbrosk och ben angripas så att funktionen i de drabbade lederna försämras.
Symtomen vid ledgångsreumatism kan variera mycket mellan olika personer. Även hos en och samma person kan symtomen kan växla mycket.
Om du har ledgångsreumatism är det viktigt att du skaffar dig kunskap om sjukdomen. På så sätt lär du dig hur du kan leva med din sjukdom.
Din egen kunskap om sjukdomen är en mycket viktig del i behandlingen. Ofta anordnas gruppundervisning i särskilda patientskolor, reumaskolor. Här lär man sig till exempel att minska smärtan genom att undvika felaktig belastning. På reumaskolan träffar du också andra personer med ledgångsreumatism.
Försök att träna regelbundet för att hålla lederna rörliga. Kanske behöver du också ett par rejäla vilostunder varje dag. Du kan själv lindra smärtan genom att lägga något kallt eller varmt på den ömmande leden eller muskeln.
Har du besvär med fötterna är det viktigt att sköta fötterna och att vara noga med valet av skor.
Om du är rökare bör du försöka sluta röka.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken till höger.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
Vänd dig till din vårdcentral:
Adress och telefonnummer till din vårdcentral hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg upptill på sidan.
Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. till höger.
Hos läkaren berättar du om dina besvär, andra sjukdomar och levnadsvanor. Läkaren gör en kroppsundersökning, granskar och känner på lederna. Blodprover, bland annat sänka och blodvärde, tas för att se hur aktiv inflammationen är i kroppen. Ett särskilt blodprov tas för att undersöka om du har en viss antikropp – reumatoid faktor eller RF som den ibland förkortas – i blodet. Denna antikropp förekommer hos många av dem som drabbats av ledgångsreumatism och kan hjälpa läkaren att ställa diagnos. Lederna röntgas för att man ska kunna bedöma skador på brosk och ben.
Du har troligen ledgångsreumatism om:
Det går inte att bota ledgångsreumatism, men man påverka förloppet. Målet med behandlingen är att lindra symtomen och dämpa inflammationen. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto större möjlighet finns det att påverka sjukdomen.
Behandlingen består i huvudsak av läkemedel, sjukgymnastik och egen träning.
I vårdteamet runt dig finns läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Tillsammans sätter ni upp konkreta mål och planerar behandlingen.
När det gäller ditt arbete hjälper Försäkringskassan, länsarbetsnämnden och din arbetsgivare dig att hitta en bra lösning som tar hänsyn till din sjukdom och dina besvär. Kuratorn hjälper dig att hitta rätt bland samhällets resurser, regler och bestämmelser.
Sjukgymnasten hjälper dig att träna upp dina muskler och hålla lederna rörliga. Arbetsterapeuten hjälper dig med rörelser för händer och armar. Han eller hon ser också till att du får hjälpmedel som gör din vardag lättare.
Det finns läkemedel som lindrar värk och stelhet och sådana som kan bromsa upp förstörelsen av lederna. De senare kallas antireumatiska läkemedel.
Läs mer om rekommenderade läkemedel uppe till höger.
Om sjukdomen har gått så långt att lederna fått stora skador och du har mycket ont kan en operation bli nödvändig. Man kan till exempel byta ut svårt skadade leder.
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.