Om man är man och blir kär i en kvinna, eller kvinna och blir kär i en man, behöver man sällan fundera över sin sexuella läggning. Det är först när någon bryter mot heteronormen och blir kär i någon av samma kön som frågan dyker upp.
Hetero-, homo- och bisexualitet är olika sexuella läggningar. Det handlar om vilket kön du har och vilket kön personen som du blir intresserad av har. En del känner att de kan bli intresserade av personer oavsett kön. Det kallas bisexualitet.
Personer som inte vill definiera sig som homo-, bi- eller heterosexuella beskriver sig ibland som queer. Queer kan betyda flera olika saker, men handlar i grunden om att ifrågasätta normer som handlar om sexuell läggning eller könsidentitet. Många ser både sin könsidentitet och sin sexualitet som queer.
Det finns många situationer i vårt dagliga liv som förutsätter att man vet om man är tjej eller kille, kvinna eller man. Bara man ska gå på en offentlig toalett måste man ofta välja mellan damernas eller herrarnas. För en person som inte identifierar sig med sitt biologiska och juridiska kön, eller som varken vill definiera sig som man eller kvinna, kan en sådan situation kännas som ett hinder i vardagen.
Att vara cisperson innebär att man känner sig bekväm med sitt biologiska och juridiska kön. Det betyder att du är född med en killkropp, är registrerad som man i folkbokföringen och dessutom känner dig som en man under hela livet. Eller att du är född med en tjejkropp, är registrerad som kvinna i folkbokföringen och känner dig som en kvinna under hela livet. Att vara cisperson är norm i samhället, det vill säga det som förväntas, precis på samma sätt som det förväntas att alla är heterosexuella.
Transpersoner är ett samlingsnamn på alla som inte är cispersoner, det vill säga personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som bryter mot förväntningarna.
Att vara transperson eller cisperson handlar om en uppfattning om det egna könet och har ingenting med den sexuella läggningen att göra. Alla personer, oavsett om de är transpersoner eller cispersoner, kan vara hetero-, bi- eller homosexuella, eller kalla sig för queer.
Transvestiter är personer som väljer att klä sig i kläder som enligt normen anses tillhöra ett annat kön. Att vara dragking eller dragqueen är inte samma sak som att vara transvestit. Drag är en form av scenkonst, som handlar om att överdriva typiskt kvinnliga eller manliga könsuttryck, oavsett vilket biologiskt kön man själv har.
En del känner sig varken som man eller kvinna, utan någonstans däremellan. Det kallas för intergender. Många personer som är intergender föredrar att man använder hen eller den som pronomen om dem, i stället för hon eller han, för att de vill slippa att bli könsbestämda.
En del upplever att de är födda med fel biologiskt kön och har en önskan om att förändra kroppen med hjälp av hormoner och kirurgi så att kroppen bättre ska passa deras identitet. Att känna så kallas för att vara transsexuell.
Hbt är ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella och transpersoner, det vill säga de personer som bryter mot förväntningarna som finns i samhället om att alla ska vara heterosexuella cispersoner. Ibland ser man även förkortningen hbtq, q står i det fallet för queer.
Heteronormen är de förväntningar som finns i samhället på att alla människor är antingen kvinnor eller män och att alla är heterosexuella. Precis som normer i allmänhet blir heteronormen mer synlig så fort någon bryter mot den.
Normer förändras dock över tid. Synen på vad som betraktas som laddat och kontroversiellt kan mycket väl förnyas. I Sverige ansågs det till exempel så sent som på 50-talet kontroversiellt att skaffa barn utanför äktenskapet. I dag ser det annorlunda ut.
Eftersom heterosexualitet ofta betraktas som det normala och förväntade behöver heterosexuella sällan fundera så mycket kring sin sexuella läggning eller berätta för andra om den. För den som är homosexuell eller bisexuell kan det däremot dröja länge innan man vågar berätta för någon, eftersom man kanske oroar sig för hur omgivningen ska reagera.
Desamma gäller för transpersoner. Man förväntas identifiera sig med sitt biologiska och juridiska kön. När man bryter mot de förväntningarna, till exempel genom att klä sig i kläder som enligt normen anses tillhöra ett annat kön, reagerar omgivningen.
En del upptäcker sent i livet att de kan förälska sig i personer av samma kön eller att de inte känner sig hemma i sitt biologiska eller juridiska kön. Även då kan det kännas svårt att komma ut inför sin omgivning. Att inte våga berätta om sin sexuella läggning eller könsidentitet kan dock leda till en känsla av utanförskap och göra att man isolerar sig.
Ibland är det svårt att hantera omgivningens känslor och reaktioner. Då kan det vara skönt att få träffa andra som har varit i en liknande situation. Det kan du göra genom en stödorganisation, som till exempel RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) eller KIM (kön, identitet, mångfald), en förening för alla typer av transpersoner, anhöriga och intresserade.
Om du behöver samtalsstöd kan du även vända dig till en ungdomsmottagning eller en kurator på din vårdcentral.
För de flesta föräldrar kommer inte nyheten om att deras barn är homo- eller bisexuella, eller har funderingar kring könsidentitet och könsuttryck, som någon överraskning.
En del vuxna klarar inte att acceptera att någon i deras familj är homosexuell, bisexuell, transperson eller queer. En del föräldrar går så långt att de till och med utesluter sitt barn ur familjen eller använder psykiskt eller fysiskt våld för att markera sin inställning.
Barn och ungdomar som växer upp i familjer med hedersproblematik kan uppleva att de slits mellan två världar, där familjen och släkten står på den ena sidan och skolan och vännerna på den andra.
Oavsett bakgrund ska du inte behöva vara rädd för att vara den du är. Du har rätt att känna dig trygg och att inte bli utsatt för våld, hot eller kränkningar på grund av din sexuella läggning eller könsidentitet, vare sig från någon i din familj eller utomstående.
Det är viktigt att du pratar med någon om din situation och om dina känslor. Kanske finns det någon i din närhet, en jämnåring eller en vuxen som du känner förtroende för? Du kan också träffa andra som befinner sig i en liknande situation genom stödföreningar. På RFSL:s webbplats Heder.nu finns en lista med stödorganisationer och telefonnummer som du kan ringa för att få stöd.
Att särbehandla en person på ett negativt sätt på grund av sexuell läggning eller könsidentitet är att diskriminera. I Sverige finns det en lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling på skolor, högskolor, arbetsplatser, på krogar, när du söker bostad eller när du söker vård.
Om du utsatts för diskriminering på grund av din sexuella läggning, eller på grund av din könsidentitet eller ditt könsuttryck, ska du berätta det för din arbetsgivare, lärare eller annan ansvarig person på den plats där det inträffade. Du kan också göra en anmälan direkt hos Diskrimineringsombudsmannen.