Hur mår din kropp? BMI - Body Mass Index - är ett sätt att skatta om man är överviktig genom att mäta förhållandet mellan vikt och längd. Räkna ut ditt BMI och komplettera med ditt midjemått så du får hjälp att bedöma din vikt.

Övervikt är en hälsorisk, men den senaste forskningen visar att det även har betydelse var på kroppen fettet sitter. Det är till exempel mindre skadligt att fettet sitter runt höfterna än runt magen.

Som alltid när det gäller hälsan är det många olika saker som påverkar varandra. Om du till exempel är överviktig men rör på dig ofta, minskar riskerna mycket.

BMI-testet passar inte lika bra för kroppsbyggare, äldre, samt barn och ungdomar upp till 18 år. Alla andra kan använda testet oavsett kön och ålder.

Räkna ut BMI så här:

Ta först din vikt i kilo. Multiplicera sedan din längd i meter med din längd i meter. Dividera vikten med den summan. Exempel: 70 kg / (1,70 m X 1,70 m) = BMI 24,2.

Kontrollera i vilken klass du hamnar och vad det innebär.

  • BMI under 18,5: UNDERVIKT

    Har du undervikt kanske du skulle må bra av att öka något i vikt. Hälsoriskerna vid måttlig undervikt är låga, men ligger du långt under BMI 18 bör du söka hjälp. Många som ökar lite i vikt märker att de känner sig piggare och får en bättre prestationsförmåga. Bra tips för hur du kan öka i vikt får du bland de allmänna hälsoråden här på Vårdomsorg. Läs till exempel Hälsosamma matråd under Mat och näring.
  • BMI 18,5 – 24,9: NORMALVIKT

    Du anses ha en ”normal” vikt och det är bra om du kan behålla den. Försök att äta hälsosamt och röra på dig så mycket som möjligt. Tänk också på att även om du har ett normalt BMI är det en hälsorisk med stort midjemått.
  • BMI 25 – 29,9: ÖVERVIKT

    Har du övervikt anses du väga mer än du mår bra av i förhållande till din längd. Vill du gå ner i vikt är bästa sättet att äta hälsosamt och lagom mycket samt att röra på dig så mycket som möjligt. Det gör stor skillnad om du rör på dig mycket, lite eller inte alls. Kan eller vill du inte gå ner i vikt har det en stor betydelse för din hälsa om du inte går upp ytterligare. Övervikt mellan BMI 25-27 kan innebära en måttlig ökning av risken för ohälsa. Men den som rör sig regelbundet och har god kondition löper avsevärt lägre risk jämfört med den som är stillasittande.
    Från BMI 27 ökar riskerna betydligt bland annat för högt blodtryck, förhöjda blodfetter och diabetes typ 2. Om du upplever att du inte mår bra på grund av din övervikt eller av andra orsaker så bör du kontakta din

    Midjemått

    BMI säger inte allt om just din vikt och hälsa. Därför är det viktigt att även se till midjemått eller bukomfång. Den som hamnar på ett BMI inom normalviktgränserna kan ändå ha mer fett runt midjan än vad som anses hälsosamt. Den som hamnar inom överviktsgränserna kan ha vikten välfördelad och inte ha så mycket av det skadliga bukfettet. Midjemått är ofta en känslig fråga – besvärande mage och midja vill många nog helst låta bli att tänka på. Medicinska fakta talar dessvärre för att det innebär en hälsorisk att vara rund om magen.

    Mät midjemått så här:

    Du behöver ett måttband. Det är enklast att mäta midjan där du är som smalast. Om du är rund om magen kan du mäta mitt emellan nedersta revbenet och höftbenet. Stå så avspänt som möjligt med benen lite isär. Ta ett djupt andetag och andas ut precis innan du mäter. Mät sedan utan att dra åt måttbandet.

    Bukfetma

    Med stöd av olika forskningsstudier definieras bukfetma som ett midjemått över 88 cm hos kvinnor. För män går gränsen vid 102 cm.
    För kvinnor kan redan ett midjemått på 80-88 cm innebära en ökad risk framför allt för hjärt- och kärlsjukdom, tillsammans med andra hälsorisker som till exempel rökning. För män anses ett midjemått på 94-101 cm innebära en ökad hälsorisk i kombination med andra riskfaktorer.