Du som har ett barn med funktionsnedsättning eller själv har funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp som underlättar livet. De flesta av samhällets stödinsatser måste du själv ansöka om och då gäller det att känna till vad som finns.
Den svenska handikappolitiken vilar på innehållet i FN:s standardregler för personer med funktionsnedsättning. Grundtanken är att alla människor ska vara jämlika och ha samma möjligheter till delaktighet i samhället.
Om man inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har man enligt socialtjänstlagen rätt till hjälp och stöd från sin kommun. Det kan vara ekonomisk hjälp eller annat bistånd, till exempel hjälp i hemmet, trygghetslarm, avlösarservice och korttidsboende. Den som har en funktionsnedsättning har samma stöd via socialtjänstlagen som alla andra. Vissa delar av socialtjänstlagen riktar sig dessutom särskilt till personer med funktionsnedsättning. I broschyren "Kort om socialtjänstlagen för dig som har ett funktionshinder" kan du läsa mer om innehållet i socialtjänstlagen.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvarar landstingen för habilitering och rehabilitering, hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning samt tolktjänst för döva och hörselskadade. Rehabilitering syftar till att bota en skada eller återställa en förmåga, medan habilitering innebär att förbättra förmågor och bibehålla färdigheter. Habilitering kan till exempel vara insatser av sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, kurator, psykolog eller specialpedagog på ett habiliteringscenter.
Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kompletterar hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. LSS gäller för personer med olika former av funktionsnedsättning, till exempel utvecklingsstörning, autism, förvärvad hjärnskada eller andra stora och varaktiga funktionsnedsättningar som påverkar den dagliga livsföringen. LSS ger rätt till tio olika insatser.
Landstinget ansvarar för en insats - rådgivning och annat personligt stöd - som innebär tillgång till kvalificerat expertstöd utifrån medicinsk, psykologisk, social och pedagogisk yrkeskompetens. Det är till största delen landstingets habiliteringscenter som svarar för denna insats.
Kommunen ansvarar för de nio resterande insatserna;
Om du eller ditt barn behöver insatser enligt lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade måste du göra en ansökan, antingen hos habiliteringsverksamheten inom landstinget eller hos LSS-handläggaren i din kommun, beroende på vilken insats det gäller. Om du inte är nöjd med ett LSS-beslut kan du överklaga. Om du får ett avslag på en ansökan ska du också få information om hur du kan överklaga. På Socialstyrelsens webbplats kan du läsa mer om innehållet i LSS.
Du som behöver omfattande personlig hjälp i det dagliga livet kan ha rätt till ekonomisk ersättning från försäkringskassan – assistansersättning - för att betala personlig assistans.
Om du på grund av funktionsnedsättning har avsevärda svårigheter att förflytta dig eller använda allmänna kommunikationsmedel kan du ansöka om färdtjänst.
Upplever du att du blivit orättvist behandlad och kränkt på grund av funktionsnedsättning? Då kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Diskrimineringsombudsmannen kan ge dig råd när det gäller diskriminering. Du kan också göra en anmälan till DO som då utreder. Det finns flera lagar om förbud mot diskriminering inom skolan, högskolan, arbetslivet och när man handlar med varor, tjänster och bostäder. Du kan läsa mer om detta på Diskrimineringsombudsmannens webbplats.
Handikappupplysningen har gett ut "Kort om bidrag och stöd till barn och ungdomar med funktionshinder" och "Värt att veta - kortfattad information om bidrag och stöd för vuxna med funktionshinder." Där kan du hitta mer information som kan vara bra att känna till.