En funktionsnedsättning innebär en ofta livslång försämring av en fysisk och/eller psykisk funktion. De flesta skador och sjukdomar är tillfälliga och kan botas, men en funktionsnedsättning är ofta medfödd eller har uppstått tidigt i livet.

Ordet handikapp har på senare år ersatts av begreppen funktionshinder och funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning kan påverka dina möjligheter att göra olika aktiviteter eller begränsa dig när du rör dig ute i samhället. För att vardagen ska fungera så bra som möjligt kan det uppstå behov av stöd och hjälp.

En funktionsnedsättning kan bli mer eller mindre funktionshindrande, beroende på den vardagsmiljö du lever i. Det kan handla om brister i tillgänglighet, information, allmänna kommunikationsmedel, möjligheten till studier och så vidare. Det är bristerna som skapar funktionshinder.

Råd, stöd och behandling för personer med funktionsnedsättningar kan bidra till att förbättra rörelseförmågan, den språkliga förmågan eller den psykiska och/eller sociala förmågan och motverka de besvär som kan uppstå. Miljön på skolor, arbetsplatser och i det övriga samhället ska också anpassas så att den blir mer tillgänglig.

Olika typer av funktionsnedsättningar

En funktionsnedsättning kan påverka din förmåga att röra dig (fysisk förmåga), eller dina möjligheter till förståelse och inlärning (kognitiv förmåga). Vanliga fysiska funktionsnedsättningar i Sverige är svårigheter med rörelseförmågan, nedsatt syn eller hörsel, allergi och astma. Vanliga kognitiva funktionsnedsättningar är läs- och skrivsvårigheter.

Funktionsnedsättningar kan vara medfödda eller ha uppstått efter olyckor eller sjukdomar. Utvecklingsstörning, cerebral pares, Downs syndrom och autism är exempel på medfödda funktionsnedsättningar.

Ibland skiljer man på synliga och osynliga funktionsnedsättningar. Allergier, psykiska funktionsnedsättningar och hörselnedsättningar är exempel på osynliga funktionsnedsättningar.

Utvecklingsstörning är en kognitiv funktionsnedsättning som ibland, men inte alltid, upptäcks redan under barnets första levnadsår. Graden av utvecklingsstörning kan variera men gemensamt är att det krävs längre tid för att förstå och lära sig saker.

Nya diagnoser

Det finns en mängd olika funktionsnedsättningar. I takt med att forskningen inom området ökar blir fler funktionsnedsättningar kända.

Relativt nya diagnoser är till exempel de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna, som Aspergers syndrom och ADHD. Personer med Aspergers syndrom kan bland annat ha svårt med sociala kontakter och kommunikation. ADHD i sin tur innebär svårigheter med uppmärksamhets- och koncentrationsförmågan. Det är oftast i skolåldern som barnet får diagnoser. En del får diagnosen som vuxna.