Det finns mikroorganismer, det vill säga bakterier, virus och parasiter överallt. Vissa bakterier kan skapa gifter som gör att man blir sjuk. De förstörs inte ens när maten värms. Även virus och parasiter kan göra att du blir matförgiftad. Det finns flera enkla saker du kan göra för att inte bli matförgiftad eller matförgifta andra personer. Hygienen är viktig. Du ska absolut inte laga mat till andra personer om du själv är magsjuk.
Varje år matförgiftas ungefär en halv miljon människor i Sverige. Den vanligaste orsaken är bakterier i maten på grund av att den förvarats för varmt eller stått framme för länge. Att det finns en smittbärande person i köket som sprider virusinfektionen vidare via maten är en annan vanlig orsak.
Mikroorganismerna är luriga eftersom de varken smakar eller luktar illa. Först när maten landat i magen märker du av dem genom att du mår illa, kräks och kanske får diarré. Vissa bakterier kan föröka sig i maten. Ju fler bakterier, desto mer ökar risken för att bli sjuk. Virus och parasiter förökar sig inte i maten, men även om de är få till antalet kan de göra oss sjuka.
Det finns mikroorganismer överallt i vår omgivning, även i vår mat. Vissa av dem kan orsaka matförgiftning eller bilda gifter (toxiner) som gör att man blir sjuk. Några av toxinerna tål värme och förstörs inte ens när maten värms upp. För att undvika matförgiftning är det viktigt att följa några enkla regler.
De flesta bakterier förökar sig långsamt i mat som förvaras i kylen. Råvaror och färdiglagad mat bör helst förvaras i kylskåp vid +2 till +4 grader C, absolut högst +8 grader C. Ditt kylskåp bör ha en termometer så att du lätt kan kontrollera temperaturen.
Ta för vana att alltid tvätta händerna innan du börjar laga mat och mellan arbete med olika råvaror. Tvätta alltid händerna efter toalettbesök. Hantera inte mat som andra ska äta när du har variga sår på händerna, då såren kan överföra smittämnen och ge matförgiftningar.
Använd alltid noggrant rengjorda knivar, skärbrädor, slevar och mått när du lagar mat. Använd olika skärbrädor till olika slags råvaror och diska ordentligt mellan arbete med olika råvaror. Detta är extra viktigt att tänka på om du skär rå kyckling först och sedan till exempel råa grönsaker. Glöm inte att skölja alla grönsaker noga. Särskilt viktigt är det med grönsaker som ska ätas utan tillagning, till exempel sallad, gurka och liknande salladsingredienser.
Hetta upp maten ordentligt, helst till +70 grader C i minst fem minuter både när du lagar mat eller värmer rester. Om du måste hålla maten varm, gör det under så kort tid som möjligt, helst inte längre än två timmar och vid en temperatur på lägst +60 grader C. Blanda inte nylagad mat med rester. Låt inte maten stå framme i onödan och kyl mat som ska sparas så fort som möjligt. Ett tips är att ställa grytan i kallt vatten och röra om innan du sätter in den i kylskåpet. Låt den inte stå framme i flera timmar i rumstemperatur för att svalna.
Tänk på att varm mat som läggs in i frysen kan höja temperaturen på maten som redan ligger där. Frys in kylskåpskall mat i platta eller små portioner. Frys in lite i taget så undviker du problemet. Frysen ska hålla minst -18 grader C. Tina fryst mat i kylskåpet.
Bakterier trivs i fukt och lagom värme, det vill säga från rumstemperatur upp till +50 grader C. När bakterier trivs riktigt bra kan de fördubbla sig på bara 20 minuter. Ett favorittillhåll är din disktrasa. Skölj disktrasan i kallt vatten varje gång du använt den. Byt eller tvätta den ofta. Tvätta i 60 grader.
Om du blivit sjuk av mat som du ätit på restaurang eller lagat själv ska du kontakta Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i den kommun där restaurangen finns eller där du bor. Råvarorna kan ha varit av dålig kvalitet och din anmälan kan förhindra att andra blir sjuka.
Du kan dygnet runt ringa till Vårdomsorg på telefon, och få råd av en sjuksköterska. Du kan även få veta vem som är din husläkare.
Du kan också dygnet runt logga in på Vårdomsorgs e-tjänst akutmottagning.