När du kommit hem med ditt barn efter förlossningen ska du kontakta den barnavårdscentral (BVC) dit du vill gå. På BVC får du prata med en barnsjuksköterska eller distriktssköterska som du kommer att träffa regelbundet under flera år.
Första gången ni träffas brukar BVC-sjuksköterskan göra ett hembesök hos dig och din familj. Alla familjer erbjuds denna möjlighet för att ni i lugn och ro ska kunna inleda er kontakt med BVC (Barnavårdscentral). Det finns även tid för frågor och råd. Skriv gärna ner frågor i förväg så du är förberedd och får svar på allt du önskar veta.
Sjukköterskan undersöker barnet och kontrollerar bland annat att det rör sig normalt och mår allmänt bra. Hon eller han påbörjar även en journal som följer barnet till och med skolstarten.
Andra tillfällen när hembesök görs kan vara när ett barn är nyinflyttat eller när en familj eller ett adoptivbarn nyligen anlänt till Sverige. Hembesök kan också ske om din familj behöver lite extra stöd eller om barnet är sjukt.
Det är viktigt att upptäcka nedsatt hörsel så tidigt som möjligt i ett barns liv. Redan på BB erbjuds du en hörselundersökning av ditt nyfödda barn, så kallad OAE (Oto Akustisk Emission). BVC-sjuksköterskan följer upp och frågar om det finns hörselproblem i släkten. Lite senare, ungefär vid sex månaders ålder, vill man veta om barnet jollrar och hur barnet "svarar" när föräldrarna pratar med det.
På BB kontrollerar läkaren att barnets ögonlins inte är grumlig och att pupillerna är runda och kan dra ihop sig vid starkt ljus. Sedan kontrolleras ögonen igen vid sex till åtta veckors ålder på BVC. Om du tycker att något är konstigt med ditt barns blick så fråga. Det är viktigt att ett barn med synnedsättning snabbt får rätt vård. När barnet är omkring åtta månader undersöker BVC-sjuksköterskan att barnet inte skelar.
När ditt barn är ungefär tre till fem dagar får det genomgå ett så kallat PKU-prov. Provet tas genom ett stick i en ven, på handryggen eller i hälen. Provet görs för att se om barnet lider av någon av de ovanliga sjukdomarna phenylketonuri (PKU), galaktosemi, sköldkörtelhormonbrist eller binjurebarkhormonbrist. Bland de cirka 100 000 barn som föds varje år i Sverige är det bara sammanlagt ungefär 50 barn som har någon av de här sjukdomarna. Upptäcks de på ett tidigt stadium finns det möjlighet att behandla dem innan de blir skadliga för barnet.
Phenylketonuri (PKU) är en ärftlig oförmåga att på rätt sätt spjälka ett ämne i kroppen som heter phenylalanin. Utan behandling kan barnet bli svårt utvecklingsstört. Om sjukdomen upptäcks snabbt och barnet får en speciell diet med endast små mängder phenylalanin, kan skadorna förebyggas.
Galaktosemi är en ärftlig sjukdom som gör att barnet blir sjukt när det får i sig galaktos, som finns ibland annat bröstmjölk. De första tecknen på sjukdom är kräkningar, viktnedgång, slöhet, gulsot och kramper. Om barnet får galaktosfri diet på ett tidigt stadium kan det utvecklas normalt.
Medfödd sköldkörtelhormonbrist (Kongenital hypotyreos) kan leda till psykisk utvecklingsstörning och dvärgväxt om sjukdomen inte upptäcks i tid. Andra symtom som kan ses hos nyfödda är gulsot och slöhet. Behandlingen är enkel och mycket effektiv. Den består av tabletter med sköldkörtelhormon som barnet får ta resten av livet.
Binjurebarkhormonbrist, eller Adrenogenitalt syndrom, beror på ibland ärftliga, varierande typer av enzymbrist, som på olika sätt ger felaktigheter vid kroppens hantering bland annat av ett ämne i kroppen som heter cortisol. Flickor med detta syndrom föds med missbildade yttre könsorgan och pojkar kan gå in i en alltför tidig pubertet. Vissa barn kan ha stora livsfarliga saltförluster och ibland högt blodtryck, som kräver snabb behandling. Sjukdomen behandlas med binjurebarkhormoner som måste tas livet ut. Flickornas missbildning kan någon gång behöva rättas till kirurgiskt.
Vid några tillfällen får du och barnet träffa en barn- eller distriktsläkare som gör ytterligare undersökningar för att se att barnet växer och utvecklas som det ska. Läkaren undersöker bland annat höfter, hjärta, lungor, skelett, leder, skalle, mage, rygg, könsorgan, hud, syn och hörsel.
Du får komma till BVC så ofta du vill. De flesta BVC-mottagningar har både tidsbeställd mottagning och en öppen mottagning en eller ett par gånger i veckan då du kan komma utan att beställa tid. Här får du stöd och hjälp. Du kan få råd om eventuella förlossningskomplikationer i efterhand, liksom få hjälp att tala med läkare eller psykologer. Barnsjuksköterskan kontrollerar barnets tillväxt, matvanor och utveckling.
Under den första månaden bör barnet vägas varje eller varannan vecka. Barn upp till fyra månader bör vägas en gång i månaden och därefter varannan månad upp till ett års ålder.
När ditt barn är nyfött får du träffa en barnsjuksköterska eller distriktssköterska från BVC som svarar på frågor om förlossningen och barnet. BVC-sjuksköterskan ser också till att barnet mår bra samt att amningen kommer igång. Sjuksköterskan gör hembesök vanligtvis en till tre dagar efter hemkomsten från BB.
Ni kan besöka sjuksköterskan på BVC cirka en gång per vecka eller varannan vecka, detta bestämmer ni och sjuksköterskan tillsammans.
Du och ditt barn träffar en barn- eller distriktsläkare som kontrollerar att barnet utvecklas som det ska. Nu kan du även gå i föräldragrupp för att få tips och stöd.
När barnet är tre månader är det dags för den första vaccinationen. Vaccin ger ett mycket gott skydd mot vanliga och ovanliga sjukdomar. Första gången vaccineras barnet mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib (Haemophilus influenzae typ B). Alla fem ges i en och samma spruta. Sedan 1 januari 2009 erbjuds även barnet vaccinering mot allvarlig pneumokocksjukdom. Detta vaccin ges i en separat spruta.
Ungefär varannan vecka kontrollerar sjuksköterskan barnets utveckling och att det växer som det ska. Goda matvanor spelar en viktig roll. Fråga sköterskan om råd om du är osäker på om ditt barn får i sig tillräckligt med näring.
När barnet är fem månader är det dags för den andra vaccinationen. Då vaccineras barnet igen mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Alla fem ges i en och samma spruta, samt pneumokockvaccin i separat spruta.
Du och barnet träffar en läkare som undersöker att barnet växer och utvecklas som det ska.
En gång i månaden kontrollerar sjuksköterskan att barnet växer, utvecklas och mår bra.
BVC-sjuksköterska gör en hälsokontroll antingen hemma hos er eller på BVC.
Vid det här laget börjar barnet bli aktivt och därmed ökar även risken för olyckor. Fallskador är en vanlig orsak till att ett barn vårdas på sjukhus. Brännskador är en annan allvarlig typ av olycksfall som inte drabbar så många barn, men som kräver mycket kvalificerad vård. BVC-sjuksköterskan berättar hur du kan undvika olyckor och vad du kan göra om olyckan ändå är framme.
Du och barnet träffar en läkare som gör ytterligare undersökningar för att se att barnet växer och utvecklas som det ska.
När barnet är cirka 12 månader är det dags för den tredje vaccinationen. Då vaccineras barnet igen mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Alla fem ges i en och samma spruta, samt pneumokockvaccin i separat spruta.
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.