Bra matvanor skapas tidigt. Därför är de vuxna i barnets närhet viktiga när det gäller att visa på bra alternativ.
Föräldrar och andra vuxna runt barnet, som till exempel personal i förskola och skola - alla bidrar de till barns inställning till mat. Man skulle faktiskt kunna prata om en form av "delad vårdnad". Att ge barn näringsrik mat, uppmuntra dem att våga pröva nytt och att ge dem en positiv känsla för måltiden kan de vuxna hjälpa barnen med.
Att barn gör som vuxna gör känner vi till. Därför är det inte konstigt att barn påverkas av de vuxnas attityd även när det gäller mat. Matglädje liksom bantning visar på olika sätt att förhålla sig till mat.
Du kan uppmuntra barnet till att prova nya maträtter, grönsaker och frukter. Det kanske inte lyckas första gången utan kräver tålamod. Så länge det nya förknippas med något spännande och barnet inte tvingas att prova kan försöket falla väl ut. Försök att inte tjata på barnet. Låt barnet äta i fred.
Att lägga upp maten fint på fat, i formar och på mattallriken, duka vackert och att sitta ned runt bordet tillsammans är stimulerande. Tiden räcker inte alltid till, men försök välja en eller ett par tillfällen varje vecka då familjen äter ihop. Varför inte införa söndagsmiddagen?
Som vuxen ansvarar du för matinköpen. Det är du som bestämmer vad som finns i kylskåp, frys och skafferi. Gör det enklare för barnet genom att ha bra mat hemma.
Här följer några tips:
Tänk långsiktigt och ta ett steg i taget. Det går inte att förändra allt över en natt. Sätt upp mindre delmål så blir det inte ouppnåeligt.
Det är viktigt att barnet förstår att det äter för sin egen skull, inte för att den som lagat maten blir ledsen om barnet inte vill äta. Att äta får inte förknippas med prestation. Att trösta barnet med mat, eller laga dubbla maträtter, är ingen bra väg att gå. Uppmuntra istället barnet de gånger det äter vad som bjuds eller då det vågar prova något nytt. Försök att undvika tjat runt matbordet och ge barnet möjlighet att äta i sin egen takt.
Matminnen, både positiva och negativa, har en tendens att finnas kvar länge. Det barn som alltid blev tillsagt att äta upp till exempel fisken för att det är så nyttigt kanske undviker fisk längre upp i åldrarna, ja, kanske även som vuxen.
Förskolans personal har stora möjligheter att vara bra förebilder. Med en varierad matsedel kan barnen få en bred smakrepertoar och prova sådant som inte serveras så ofta hemma.
Frukt och grönsaker till varje måltid kan bli en inkörsport som till slut blir en vana. Basen kan vara densamma men tillförs nya sorter, smaker, former och färger utmanas barnens vilja att testa.
För barn i förskoleåldern är mängden så kallad utrymmesmat mycket begränsad. Hit hör bland annat glass, snacks, bullar, kakor och läsk. Låt föräldrarna servera merparten av utrymmet och fundera på hur ofta barnen får den sorters produkter. Hur ofta firas födelsedagsbarn med glass eller tårta? Kan mellanmålet förbättras och inte innehålla sockerrika krämer, nyponsoppa eller sötad yoghurt?
Att vid föräldramöten ha en stående punkt som till exempel kallas "Mat och måltider" kan vara ett tillfälle för personal och föräldrar att resonera runt maten. Kan kokerskan vara med ger det föräldrarna möjlighet att träffa kökets nyckelperson. Köket är en central plats och att lyfta fram kokerskans viktiga roll kan göra att mat och måltider blir en angelägenhet för hela teamet på förskolan.
Att skapa matro i en trevlig miljö är nog så viktigt som att det serveras bra mat. I skolmatsalen kan man, om det behövs, försöka förbättra miljön, inte minst med tanke på hög och störande ljudnivå. En lockande och färgrik grönsaksbuffé är en del av en bra och balanserad skollunch.
Idrottslärarna och skolhälsovårdens personal kan också bidra med sin kunskap för att visa på sambanden mellan bra mat, rörelse och hälsa.
Med relativt enkla medel går det att skapa en trivsam miljö i skolcafeterian. Är utbudet bra bidrar skolan till att underlätta för eleverna att göra hälsosamma val.
Att utforma en policy för skolcafeterian kan vara klokt. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och står bakom de beslut som tas om cafeterian. En bra idé är att rektor, elever och andra berörda sätter sig ner och utformar en policy som gäller för just den skolan.