De flesta äldre mår förhållandevis bra, men omkring fem procent lider av depression. Det går att hejda eller bota sjukdomen om personen får rätt hjälp i tid.
Att under perioder i livet må dåligt och känna sig nere är inget konstigt, vare sig man är yngre eller äldre. Det är när hela livssituationen under en längre tid påverkas till det sämre som omgivningen bör fånga upp varningssignalerna.
Att vara deprimerad är i allmänhet inget som det talas högt om, men en klinisk depression är som vilket allvarligt medicinskt tillstånd som helst. Av personer över 65 år lider omkring fem procent av en klinisk depression. Precis som för andra sjukdomar finns det hjälp att få.
Depression hos äldre är en underdiagnostiserad sjukdom. Det är alltså många som antagligen lider i det tysta, tror att det är så här det är att bli gammal och låter bli att uppsöka läkare. Låt oss då genast ta kål på en fördom. Att äldre per definition mår dåligt och blir deprimerade stämmer inte. Faktum är att de allra flesta äldre mår förhållandevis bra och lever innehållsrika liv.
Anledningarna till att inte fler äldre får rätt diagnos kan vara flera. Kanske kan det upplevas som svårt att med läkaren diskutera känslor och hur man upplever sin situation. Kanske ställer läkaren inte alltid de rätta frågorna för att få fram hur personen egentligen mår. De anhöriga förstår kanske inte hur den närstående har det.
Den som har kroppsliga sjukdomar är i riskzonen för att även bli deprimerad. Hjärnsjukdomar som till exempel stroke, demens, Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom har visat sig öka risken för att drabbas av depression.
Bland äldre som bor på sjukhem kan en femtedel ha en klinisk depression.
"Att rycka upp sig" går inte eftersom sjukdomen gör att du dag efter dag har svårt att koncentrera dig, känner hopplöshet och mister lusten att aktivera dig och träffa andra. En förlust av livskvalitet påverkar både den drabbade och närstående.
En klinisk depression ska inte underskattas och viftas bort. En person som är svårt deprimerad kan få självmordstankar eftersom han eller hon tappat lusten att leva.
Med depression menas sänkt stämningsläge. Hur detta tar sig uttryck varierar från person till person. Många gånger kan man uppleva en förändring av personligheten.
Känner du inte igen dig själv längre? Är du inte lika glad, nyfiken, utåtriktad som tidigare? Ta dig tid att fråga vad det kan bero på. Hur mår du när du är helt ensam? Kommer ångesten krypande?
En förändrad livssituation som känns påtvingad och negativ kan bidra till att man blir deprimerad, liksom en känsla av personlig förlust och sorg.
Att mista sin partner efter ett långt liv tillsammans, att vara ensam kvar i en syskonskara eller att mista vännerna en efter en påverkar livssituationen.
Att behöva sälja villan där man bott länge och flytta till en mindre lägenhet eller att tvingas sälja sommarstugan för att man inte längre kan ta sig dit och sköta om den kan upplevas som stora förluster.
Från att hela livet ha varit en självständig person som skött sig själv, och kanske tagit hand om en familj, till att uppleva att kroppen inte längre lyder kan vara svårt. Att plötsligt vara beroende av andra, inte kunna handla eller laga mat, städa, fixa i trädgården eller ge sig iväg på kortare eller längre resor gör att livskvaliteten urholkas.
En känsla av hjälplöshet och att inte ha kontroll påverkar. Kanske har partnern som nu är borta skött ekonomin, kanske måste man nu laga all mat själv. Att mitt i sorgearbetet ta hand om det praktiska kan kännas som något omöjligt.
Den grundläggande behandlingen vid klinisk samtalsterapi. Gemensamt för möjligheten att ge behandling är att personen är motiverad och har förmågan att minnas.
Vid svår depression kan det vara nödvändigt att läggas in på psykiatrisk klinik.