Urininkontinens innebär att man läcker urin eller kissar på sig. Inkontinens är vanligare hos äldre män och kan orsakas av olika sjukdomar eller operationer men kan också vara biverkningar av en del mediciner. Det finns många hjälpmedel att få.
Urininkontinens drabbar framför allt kvinnor. Män löper mindre risk att drabbas eftersom de har ett långt urinrör och en prostatakörtel som sluter till om urinröret. Män har också starkare bäckenbotten.
Inkontinens är vanligare hos äldre män än hos yngre. Från 75 år och uppåt är det nästan lika vanligt med inkontinens hos män som hos kvinnor. Urininkontinens kan bland annat orsakas av vissa neurologiska sjukdomar som demens, MS, Parkinsons sjukdom och stroke. Signalerna mellan urinblåsan och hjärnan och ryggmärgen fungerar då sämre.
Vissa kirurgiska ingrepp, till exempel prostataoperation, kan ge ansträngningsinkontinens som är övergående eller som blir varaktig. Godartad prostataförstoring kan orsaka så kallad överrinningsinkontinens.
Äldre kan drabbas av inkontinens i samband med miljöombyte, till exempel om de blir inlagda på sjukhus. Ibland beror det på tillfällig förvirring eller att man helt enkelt mår sämre. Äldre kan också få svårare att hinna eller hitta till toaletten i tid och kan då läcka urin av den anledningen.
En del mediciner som används för andra sjukdomar kan göra inkontinensen värre. Det gäller speciellt vätskedrivande läkemedel. Vissa lugnande mediciner och sömnmedel kan öka risken för inkontinens hos äldre eftersom man sover tyngre och inte känner av blåsans signaler.
Andra läkemedel kan göra att det blir svårare att kissa och tömma blåsan ordentligt. Det gäller bland annat vissa mediciner mot depression och hostmediciner.
Det finns olika typer av inkontinens. Män drabbas som regel av trängningsinkontinens eller överrinningsinkontinens.
Trängningsinkontinens är när du plötsligt känner dig kissnödig och inte kan hålla dig tills du hinner på toaletten. Vanligen behöver du också kissa betydligt oftare än normalt, upp till tio till femton gånger om dagen mot normala fyra till åtta gånger. Har du trängningsinkontinens kan det också hända att du kissar på dig på natten. Ofta blir man kissnödig vid nedkylning.
Vid urinvägsinfektion kan du drabbas av tillfällig trängningsinkontinens som beror på att urinblåsan är irriterad.
Täta och ibland smärtsamma trängningar kan vara symtom på prostatasjukdom, tumör i urinblåsan eller sten i urinblåsan.
Överrinningsinkontinens kallas det för om man har en överfylld blåsa och det läcker lite nästan hela tiden. Besvären kan variera från att du blir kissnödig och läcker i samband med ansträngning till att du har ständigt småsipprande urin. Överrinning är vanligast hos män som har någon förändring i prostatan eller urinröret, men kan förekomma hos både män och kvinnor med till exempel diabetes eller i samband med olika neurologiska sjukdomar då man har svårt att tömma urinblåsan.
Det är viktigt att överrinningsinkontinens upptäcks och behandlas i tid. Annars kan du få skador på urinblåsa och njurar som blir bestående.
Ansträngningsinkontinens kallas det när du läcker urin vid ansträngning, till exempel vid tunga lyft, när du hostar eller plockar upp något från golvet.
Trängningsinkontinens kan bli bättre om du blåstränar. Blåsträningen går ut på att försöka hålla dig och inte kissa för säkerhets skull eller för ofta. En blåstömningsdagbok är grunden för träningen. I dagboken skriver du ned varje gång du kissar och mängden urin. Den normala mängden urin bör ligga mellan två och fyra deciliter varje gång du kissar.
Regelbundna toalettbesök är också viktigt. Den som drabbats av demens eller har sviter efter stroke behöver ofta bli påmind om att kissa innan trängningarna ger läckage. Tre till fyra timmar mellan varje toalettbesök är normalt.
Förstoppning kan förvärra inkontinens. Motion, lagom med dryck och rikligt med fibrer är bra mot förstoppning.
Det är bra att tänka på hur mycket vätska du dricker, helst ska du dricka så att du kissar mellan en och två liter per dygn. Ökar trängningar av kaffe, te och kolsyrade drycker är det bra att dra ned och dricka mindre av dessa drycker.
Efterdropp är ett relativt vanligt problem hos män. Har du besvär med efterdropp när du kissat färdigt kan du trycka och dra med ett par fingrar längs urinröret, från analöppningen och pungens baksida och ut längs penis, för att få ut den sista urinen.
Undrar du över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.
Välj det alternativ som passar dig bäst.
Kontakta i första hand distriktssköterska, husläkare eller kontinensmottagning vid inkontinensbesvär. Kontinensmottagningar finns vid flera vårdcentraler och sjukhus och där arbetar distriktssköterskor och barnmorskor med specialutbildning eller uroterapeuter som har en lång utbildning inom området inkontinens.
I följande fall bör du inte vänta utan söka hjälp hos husläkare, kontinensmottagning eller urolog:
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Nu finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. .
För att få en tydligare bild av besvären kan du föra dagbok över dina toalettbesök under några dygn. I den skriver du ned varje gång du kissar. Du kan också mäta mängden urin vid varje toalettbesök. Med hjälp av en brevvåg eller hushållsvåg kan du väga dina inkontinensskydd före och efter användning för att mäta läckagets storlek.
En bedömning av urinstrålens hastighet görs genom att man mäter hur lång tid det tar att kissa ut den första decilitern urin. I normala fall tar det mindre än tio-tolv sekunder.
Om du har besvär med prostatan och problem att kissa så kan man undersöka hur effektivt urinblåsan töms genom att mäta hur mycket urin som finns kvar när du har kissat (resturin). Det görs antingen med hjälp av kateter eller med ultraljud.
Vid en urodynamisk undersökning mäts trycket i blåsan när den fylls och tömmer sig och urinflödet. Man ser hur väl blåsan tömmer sig och kan också mäta trycket i urinröret i vila och vid ansträngning. Det mäts med hjälp av en tunn slang som förs in via urinröret till urinblåsan.
Ultraljud kan också användas för att undersöka prostata och njurar. Vid prostatabesvär kan läkaren även undersöka prostatan genom att känna på körteln via ändtarmen.
Beror besvären på förstorad prostata kan läkemedel eller annan behandling mot godartad prostataförstoring hjälpa. Det finns också läkemedel som lugnar blåsan och minskar trängningarna. De gör att du inte behöver kissa lika ofta.
Om överrinningsinkontinensen beror på att blåsan inte kan tömma sig måste man tömma den med hjälp av en kateter. Den får ibland sitta kvar tills en prostataoperation kan göras, om det är det som är orsaken till att blåsan inte kan tömma sig. Ibland bedöms en operation vara för riskfylld, kanske på grund av andra sjukdomar, då får katetern sitta kvar. Den byts med jämna mellanrum.
Den som lider av en neurologisk skada som gör att det är svårt att tömma blåsan kan få lära sig att själv tappa ut urinen med hjälp av en kateter. Den metoden kan ibland även tillämpas om tömningssvårigheterna beror på förstorad prostata.
Om ärrvävnad eller annat orsakar en förträngning på urinröret så kan läkaren vidga urinröret. Man kan också få lära sig själv att vidga urinröret med en så kallad dilationskateter.
Hos män orsakas ansträngningsinkontinens nästan alltid av operation i bäckenet. Det har visat sig att bäckenbottenträning kan hjälpa i dessa fall. En uroterapeut eller sjukgymnast kan visa hur träningen går till.
Hjälpmedel kan vara urinflaska och olika skydd vid inkontinens. Efter utredning kan de skrivas ut av distriktssköterska, sjuksköterska på urologmottagning, uroterapeut eller läkare.
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.