Spelberoende är ett sedan länge känt fenomen. Det räknas som ett psykiatriskt tillstånd på liknande sätt som alkohol- och narkotikaberoende. Trots att man inte tillför kroppen någon substans vid spel om pengar kan man påvisa samma neurokemiska reaktioner i hjärnan vid spelande som vid intag av alkohol eller narkotika. Bland manliga ungdomar och unga vuxna som spelar har tio procent spelproblem eller är beroende. Det är betydligt vanligare att män har problem med sitt spelande.
Den som är spelberoende kan inte längre kontrollera sitt spelande och spelandet påverkar hela den beroendes liv: relationer, ekonomi och arbete. Spelandet och jakten på pengar till spel dominerar tillvaron och den som är spelberoende löper risk att hamna i brottslighet för att skaffa fram pengar till skulder eller för att spela mer.
Faktum är att den spelberoende ofta resonerar som så att det enda sättet att skaffa pengar för att betala skulder är att spela mer. Ibland är detta en lyckosam strategi då alla spelare vinner pengar då och då. Tyvärr brukar den spelberoende inte sluta spela när han eller hon vunnit tillräckligt med pengar för att betala skulderna, utan det slutar oftast med att vinsten spelas bort.
Man brukar skilja på spelprobelm som kan tänkas motsvara alkoholmissbruk och spelberoende i en allvarligare form som liknar alkoholberoende.
Enligt Statens folkhälsoinstituts befolkningsundersökning 2009 är cirka två procent av befolkningen spelberoende eller har spelproblem. Trots att det inte är någon större skillnad mellan hur många män och kvinnor som spelar om pengar är det betydligt vanligare att män har problem med sitt spelande.
De typer av spel som anses vara riskspel, det vill säga lättare framkallar ett beroende, är snabba spel med kort tid mellan insats och resultat eller spel där kunskap kan öka chansen att vinna.
Enligt den statliga Spelutredningens (2008) sammanställning är spelautomater, till exempel Jack Vegas, kasinospel samt spel som bedrivs över nätet – framför allt internetpoker - de mest beroendeframkallande.
De som har drabbats av spelproblem/-beroende brukar ange att anledningen till att de spelar antingen är att de vill döva känslor som ångest och nedstämdhet eller att de spelar för att det upplevs som spännande. Spelandet ger en kick som är svår att få på annat sätt.
Personer med spelproblem/beroende har ofta även andra psykiska/sociala problem. Det är relativt ofta förekommande att man har en hög alkoholkonsumtion, att man känner sig deprimerad, har ångest för olika saker, är arbetslös, har relationsproblem och så vidare. Dessa omständigheter kan naturligtvis förvärra spelandet eller försvåra att man tar sig ur sitt spelande.
Om du har ett spelbeteende som stämmer överens med minst fem av punkterna nedan - och det har pågått under en längre tid - kan det vara tecken på spelberoende. Eller att du befinner sig i riskzonen.
Att spela för mycket och få negativa följder av sitt spelande handlar om att man tappat kontrollen över spelandet.
Ett sätt att försöka ta kontroll över spelandet är att föra en speldagbok. I dagboken skriver du upp om du har spelat, vad som fick dig att spela: vad utlöste behovet att spela, hur mycket du spelade för och hur länge. Skriv även upp hur du mådde före, under och efter spelandet. Det kan också vara bra att skriva om du inte spelat och hur det kändes. Skriv ner tips på hur du lyckades låta bli att spela.
Dagboken kan vara till hjälp för att förstå vad som startar spelsuget och vad du kan göra för undvika att hamna i dessa situationer.
Det är viktigt att sätta upp realistiska mål. I början kan det handla om att sätta upp mål på kort sikt: att inte spela nästa dag. Efterhand kan du förlänga målen.
Anhöriga och vänner är viktiga som stöd för den som försöker sluta spela. Det kan också vara till stor hjälp att träffa andra som haft samma problem. Det finns kamrat- och stödföreningar på olika platser i landet som du kan kontakta.
Det är inte ovanligt att byta ett beroende mot ett annat. Därför är det viktigt att vara uppmärksam så att du inte söker dig till alkohol, läkemedel eller annat som kan vara beroendeframkallande när du försöker sluta spela.
Om du är spelberoende/har spelproblem eller om du har en anhörig som du tror behöver hjälp kan du ställa en fråga till vårdpersonal som arbetar inom beroendevården i Stockholms län. Klicka på länken Fråga om beroende uppe till höger.
Leta i svarsbanken innan du ställer en fråga, kanske är din fråga redan besvarad. De som svarar har inte möjlighet att svara på alla frågor.
Du kan också ställa en fråga och få ett personligt svar genom att logga in på Mina vårdkontakter, klicka på länken uppe till höger.
Du kan dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare
Behöver du hjälp för egen del eller när det gäller någon närstående kan du kontakta Beroendecentrum i Stockholm via länken Spelberoende under Mottagningar uppe till höger eller vända dig till din husläkare för att få råd och stöd. Du kan även vända dig till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Hitta vård och omsorg upptill på sidan. En del vårdcentraler går det även att kontakta och beställa tid hos via internet. Klicka på på länken Mina vårdkontakter uppe till höger.
Det finns också ett antal stödföreningar dit både spelberoende och anhöriga kan vända sig.
Du kan också kontakta den nationella stödlinjen som drivs på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut.
Stödlinjen har öppet alla vardagar 10-21, samtalet är gratis.
Telefonnummer 020-819 100
Du kan läsa mer på www.stodlinjen.se. Dit kan du också mejla dina frågor.
Det finns olika former av behandling för spelberoende som har bevisad effekt. Bland dem som visat sig fungera är så kallade motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi, KBT, som bedrivs enskilt eller i grupp i öppenvård eller via nätet.
I Sverige finns idag olika behandlingshem som erbjuder vård till spelberoende. Dessa verksamheter har inte utvärderats av oberoende forskare och effekten av behandlingen är oklar.
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.