Obstruktivt sömnapnésyndrom innebär att man får ofrivilliga andningsuppehåll under sömnen. Symtom på obstruktivt sömnapnésyndrom är bland annat snarkning och att man känner sig trött eller sömnig under dagen. Kontakta vårdcentralen om du har symtom på obstruktivt sömnapnésyndrom.
Ungefär 10 procent av dem som snarkar regelbundet drabbas av så kallat obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS). Det innebär att man får ofrivilliga andningsuppehåll under sömnen. Andningsuppehållen, eller sömnapnéerna, beror på att andningsvägen täpps till av den avslappnade muskulaturen i svalget.
Antalet sömnapnéer kan variera. I vissa fall kan de vara flera hundra per natt. Sjukdomen obstruktivt sömnapnésyndrom innebär att man har fler än fem sömnapnéer per timme och är sömnig eller trött under dagen.
Andningsuppehållen gör att blodets syrehalt sjunker. Det stimulerar utsöndring av stresshormoner så att kroppen sätts i larmberedskap under sömnen. Det kan ge stora påfrestningar på hjärt- och kärlsystemet. Andningsuppehållen gör även att man får en orolig sömn och kan småvakna, vilket påverkar sömnkvaliteten negativt. Vissa har upp till hundra andingsuppehåll per timme, vilket anses mycket allvarligt för hjärta och hjärna.
Det finns även en annan typ av sömnapné: central sömnapné. Personer som har centrala apnéer, centrala andningsuppehåll, ligger helt stilla och gör inga andningsrörelser. De snarkar heller inte, till skillnad från personer med obstruktiv sömnapné. Centrala apnéer kan bero på en störning i hjärnan efter exempelvis en stroke.
Äldre kan normalt ha fem andningsuppehåll per sömntimme.
Symtom på obstruktivt sömnapnésyndrom är snarkningar, andningsuppehåll med bevarade andningsrörelser under sömnen och att du känner dig påverkad under dagen. Förutom sömnighet eller uttalad trötthet är andra vanliga symtom huvudvärk på morgonen, svårigheter att koncentrera sig och att man ofta behöver gå upp och kissa på natten. Impotens och depression kan också vara tecken på obstruktivt sömnapnésyndrom.
Det finns en koppling mellan hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och sömnapné. Vid högt blodtryck, stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, diabetes och samtidigt symtom på sömnapné bör man göra en sömnapné-undersökning.
Om du undrar över något Mina vårdkontakter. Husläkaren skriver vid behov en remiss till en öron–näsa–halsspecialist för utredning.
Diagnosen obstruktivt sömnapnésyndrom fastställs genom att man registrerar nattsömnen, en så kallad sömnapné-undersökning. Det kan hända att du får sova över på ett sömnlaboratorium på sjukhus, men det blir allt vanligare med sömnregistrering på egen hand i hemmet. Du får då låna hem bärbar mätutrustning över natten som du sedan lämnar tillbaka till laboratoriet för avläsning och analys.
Sömnapné kan behandlas med hjälp av en kompressorförsedd andningsapparat, en så kallad CPAP-apparat (continuous positive airway pressure). Rumsluft med svagt övertryck leds genom en näsmask ner i svalget och hindrar luftvägarna från att täppas till under sömnen.
En antiapné-tandskena hjälper till att föra fram underkäken och håller luftvägarna fria från sömnapné och snarkning. Skenan görs av en specialisttandläkare. En specialistläkare kan skicka en remiss till tandvården.
Svalgkirurgi kan hjälpa mot snarkning och andningsuppehåll men lämpar sig bäst om man har stora halsmandlar, inte har övervikt och inte är sjuk i övrigt. Operation kan vara ett förstahandsalternativ om man är ung och har stora halsmandlar. Annars bör man ha provat CPAP och tandskena först.
Det har utvecklats en mängd olika ingrepp och tekniker för att vidga luftvägarna. Den vanligaste metoden är att ta bort halsmandlarna och slemhinneöverskottet i mjuka gommen. Gombågarna sys sedan åt sidan för att vidga svalget.