Obstruktivt sömnapnésyndrom hos barn betyder att barnet har andningsuppehåll på grund av trånga luftvägar. Det gör att barnet snarkar och sover dåligt. Barnet andas mot ett motstånd och rör sig mycket i sömnen för att luftvägarna ska bli friare. Bristen på god sömn gör att barnet kan bli trött eller hyperaktivt om dagarna. Om ditt barn har andningsuppehåll och/eller ansträngd andning när det sover bör du kontakta läkare.
Obstruktivt sömnapnésyndrom hos barn beror oftast på att halsmandlarna, tonsillerna, är stora och tar för mycket plats i svalget. En annan orsak kan vara att körteln bakom näsan, adenoiden, är förstorad. Då blir det mycket trångt i näs- och svalgrummet, och barnet kan inte andas genom näsan – ibland inte heller genom munnen. Barnet snarkar och kan få andningsuppehåll i sömnen.
Andningsuppehållen kan vara korta eller långa, men båda stör sömnen. De långa kan dessutom ge syrebrist hos barnet. Oftast hörs det när barnet börjar andas igen efter ett uppehåll. Då inträder ett högre andningsljud samt en kraftigare andningsrörelse. Barn kan ha allt från enstaka till hundra uppehåll per sömntimme.
Obstruktiv sömnapné förekommer hos barn i alla åldrar, men är vanligast i förskoleåldern 3-5 år. I den åldern är halsmandlarna och körteln bakom näsan som störst. Alla barn får dock inte problem med andningen. De flesta barn som utvecklat sömnapné behöver behandlas eftersom problemen sällan växer bort.
Det finns barn med centrala andningsuppehåll, centrala apnéer. Barnet har då inga andningsrörelser utan ligger helt stilla. Det kan bero på en omognad i hjärnan. Om ditt barn visar tecken på central apné ska du kontakta din vårdcentral för remiss till barnneurolog.
Ett barn som snarkar och får andningsuppehåll sover dåligt. För att luftvägarna ska bli friare rör sig barnet mycket i sömnen och hamnar då i obekväma ställningar. Barnet kan även svettas mycket. Det innebär att barnet kan bli trött på dagarna och inte orkar med dagis eller skola. En del lite mindre barn blir istället hyperaktiva och har svårt att koncentrera sig.
I sällsynta mycket svåra fall av obstruktivt sömnapnésyndrom kan hjärtat ta skada.
Om du har frågor om obstruktiv sömnapné narkos inför operationen. På en del sjukhus stannar barnet som regel kvar över natten. På andra får barnet åka hem samma dag som operationen utförts. Innan barnet får åka hem ska det kunna äta och dricka.
När halsmandlarna opererats bort ska barnet vara hemma i tio dagar. Värken efter tonsillektomi är besvärande för en del barn, trots att de får värktabletter. Regelbunden dosering av antiinflammatoriska mediciner rekommenderas i kombination med paracetamol.
Resultaten av operation vid obstruktiv sömnapné hos barn är goda. 95 procent av barnen blir bättre och cirka 70 procent blir helt botade. Barn med övervikt eller annan sjukdom har mindre chans att bli botade och bör kontrolleras efter operationen.
Ibland kan halsmandlarna växa ut igen om barnet genomgått tonsillotomi. Då bör ny operation ske. Likaså kan adenoiden, körteln bakom näsan, växa ut igen efter operation.
Det finns inga bevis för att det skulle vara någon nackdel att halsmandlarna är bortopererade.