Pannlobsdemens kallas de demenssjukdomar som drabbar hjärnans främre del. Språkstörning i form av ordfattigdom och förändringar av personligheten är tidiga tecken på pannlobsdemens, medan minnet ofta fungerar bra i början av sjukdomen. Om du misstänker att en anhörig lider av demens eller om du är orolig för egen del ska du kontakta vårdcentralen för en första undersökning.
Hjärnans främre del, pannloben, reglerar bland annat vår personlighet och mycket av det sociala beteende och den kontroll som krävs för att vi ska fungera i vardagen. Härifrån styrs vår koncentration, vår förmåga till planering, insikt och omdöme, liksom även kontrollen av impulser och aggressivitet. Även vårt tal och förmågan att uttrycka oss styrs från pannloben.
Pannlobsdemens är ovanlig. Av de 150 000 svenskar som har någon demenssjukdom beräknas ungefär 7 500 lida av pannlobsdemens. Genomsnittsåldern är lägre bland dem som drabbas av pannlobsdemens än dem som drabbas av andra demenssjukdomar. Man vet inte vad som orsakar sjukdomen. Pannlobsdemens kan till viss del vara ärftlig.
Förändringar av personligheten är ofta det första symtomet på pannlobsdemens. Omdömeslöshet, impulsivt beteende, överdriven glättighet eller ilska kan vara några symtom. Den sjuke kan bli mer inbunden, ha svårare att engagera och koncentrera sig. Ibland blir man håglös eller nedstämd. Den som drabbats av sjukdomen kan inte se och förstå förändringen, vilket kan leda till konflikter. Ofta fungerar minnet i början av sjukdomen.
Ett tidigt symtom är språkstörning i form av ordfattigdom. Svårigheter att koncentrera sig är ett annat tidigt tecken – man klarar inte av att avsluta saker som man påbörjat. Vissa kan tappa initiativförmågan medan andra blir mycket aktiva. En del drabbas av hallucinationer, andra får ökad aptit.
Längre fram blir den som drabbats tröttare och mer apatisk. Man får svårare att prata och minnet försämras. När sjukdomen blir svår är man helt utan insikt, man kan ofta inte prata och inte heller tolka sin omgivning eller den egna kroppens signaler, men man fungerar kroppsligt ganska bra.
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdomsorgs e-tjänst Kommunens hemtjänst kan hjälpa till med praktiska sysslor som att sköta hygien, byta kläder, städa och handla mat. Kommunens biståndshandläggare bedömer vilken hjälp den drabbade behöver.
En sjuksköterska bedömer om den sjuke behöver hemsjukvård, till exempel hjälp att ta sina läkemedel. Många kommuner har särskilda demenssjuksköterskor som kan ge råd och hjälp både till den som är sjuk och till närstående. Patienter med pannlobsdemens kan behöva en personlig assistent.
Det finns ingen särskild läkemedelsbehandling mot pannlobsdemens. Men psykiska besvär i form av rastlöshet, nedstämdhet eller olika störningar i beteendet kan behandlas med läkemedel.