Njursten består av saltkristaller som bildas i njurarna. Stenar som inte passerar ut med urinen kan fastna i njurarna eller i urinledarna och orsaka ett njurstensanfall. Det gör ordentligt ont och du måste söka akutvård. Infektion och blod i urinen kan vara ett annat tecken på njursten. Kontakta din vårdcentral om du misstänker njursten.
Njursten kan vara smärtsamt även när stenen inte blockerar avflödet från njure eller urinledare. Om stenen stoppar flödet leder det till ett njurstensanfall som behöver akut behandling.
Patienter i Sverige har ofta njursten av kalciumsalt. Både dina mat- och dryckesvanor, ämnesomsättning och tarmens funktion påverkar bildningen av kristaller. Att kristallerna stannar kvar i njuren kan bero på att urinen rinner dåligt från njurarna till urinblåsan.
Män drabbas i större utsträckning av njursten än kvinnor. Risken att få njursten är störst i åldern 20 till 50 år för både män och kvinnor.
De vanligaste symtomen på sten i urinledaren eller njuren är ihållande eller upprepade perioder med smärta, blod i urinen och ibland även infektion i urinvägarna. Det kan även förekomma att bakterier ständigt finns i urinen.
Stenarna kan göra ytliga skador i slemhinnan i njurbäckenet eller urinledarna. Blodet i urinen kommer från dessa skador.
Om stenen blockerar flödet från njure eller urinledare leder det till ett njurstensanfall. Smärtorna kommer oftast plötsligt. Som regel börjar de i ena sidan av eller baktill i ryggen och strålar fram i buken, ner mot ljumsken eller urinblåsan. Du kan också känna smärtor eller ilningar ner mot underlivet. Du kan ofta också må illa och kräkas.
Om du haft njursten bör du dricka minst tre liter vätska per dygn för att späda ut urinen och på så sätt minska risken för att nya stenar ska bildas. Målet är en urinproduktion på minst två liter per dygn.
Vid återkommande stenbildning kan det bli aktuellt med särskild rådgivning i dietfrågor eller behandling med läkemedel. I sådana fall görs vanligen en mer omfattande utredning av orsakerna till stenbildningen.
Om du har frågor om njursten kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdomsorgs e-tjänst urologisk klinik.
Om du får ett njurstensanfall behöver du läkarhjälp för att lindra smärtorna. Är njurstenen fem till sex millimeter eller mindre kan stenen oftast kissas ut. Ibland sker detta inom några dagar. Men stenen kan också sitta fast betydligt längre tid än så innan den kommer ut. När stenen passerar ut genom urinröret känns det oftast inte alls, men det kan också kännas som en ilning när du kissar.
Om njurstenen är så stor att den inte kan passera ut själv eller om smärtorna inte går över, får du remiss till sjukhus. En röntgenundersökning kan visa var stenen sitter och hur stor den är. Storleken på stenen och läget avgör på vilket sätt man väljer att ta bort den.
Av alla njurstenar som upptäcks måste mellan 20 och 30 procent tas bort genom någon form av kirurgiskt ingrepp. Återfall är mycket vanliga. Ungefär hälften av dem som haft njursten drabbas på nytt inom tio år.
Mer än 80 procent av alla stenar i njuren behandlas med stötvågsteknik. Metoden kallas ESVL, Extrakorporeal StötVågs-Litotripsi, och innebär att stenarna krossas med hjälp av en tryckvåg. Det som blir kvar av stenen lämnar kroppen som grus när du kissar.
Större stenar kan plockas ut med hjälp av ett rörformat instrument som förs in genom huden till njuren. Metoden kallas perkutan stenextraktion och kan även kombineras med ESVL. I vissa fall kan stenar även avlägsnas med uretäroskopisk teknik, se längre ner i artikeln.
Stora njurstenar, så kallade korallstenar, kan i mycket sällsynta fall kräva en öppen operation.
Stenar i urinledaren kan tas bort med såväl stötvågsbehandling som så kallad uretäroskopi. Uretäroskopi innebär att ett instrument förs in genom urinröret och upp i urinledaren. Stenarna kan sedan sönderdelas och avlägsnas.