Nedstämdhet – att känna sig ledsen – är en normal del av livet. Under vissa perioder i livet, till exempel i tonåren, är det vanligare att vi känner oss nere. Nedstämdhet är inte detsamma som depression. Försök att prata med någon du känner förtroende för om du är ledsen.

Nedstämdhet drabbar människor i alla åldrar men är särskilt vanligt i perioder av livet då det är mycket som förändras, till exempel när man blir tonåring. Olika människor är olika känsliga för påfrestningar och förändringar – vissa har lättare för att bli nedstämda än andra.

Det kan finnas många olika orsaker till att du känner dig ledsen. Kanske har du bråkat med en kompis eller en förälder eller så har något hänt i skolan. Du kan också känna dig ledsen utan att riktigt veta varför.

Nedstämd eller deprimerad?

Nedstämdhet och depression är inte samma sak. Depression är en mer långvarig och djupare form av nedstämdhet som påverkar hur man fungerar tillsammans med familj och kamrater och hur man klarar av sitt dagliga skolarbete. Då påverkas även självkänslan och man kan uppleva att man är mindre värd än andra. Nedstämdhet och ledsenhet är en naturlig del av livet – en normal reaktion vid påfrestningar, förluster och misslyckanden. Läs mer genom att klicka på Nedstämd eller deprimerad uppe till höger.

Symtom vid nedstämhet hos unga

Tecken på nedstämdhet hos ett barn eller en ung person kan vara:

  • ledsenhet
  • sömnstörningar
  • dålig eller ingen aptit eller att man går och småäter
  • huvudvärk, magont, illamående
  • trötthet och orkeslöshet.

Egenvård

Om du är ung och känner dig nedstämd eller känner oro och ångest under en kortare period är det viktigt att tänka igenom vad som kan vara orsaken. Det kan hjälpa att tala med någon du litar på, till exempel en familjemedlem, en kompis förälder, skolsköterskan eller skolkuratorn. Genom att prata med någon får du sätta ord på dina känslor och då är det ofta lättare att hitta en lösning på problemen.

Du kan också prova dig fram för att se om du kan hitta saker som gör dig bättre till mods. Det kan handla om att göra sådant du normalt gläder dig åt och ha aktiviteter inplanerade som du ser fram emot. Att röra på sig har visat sig vara ett bra sätt att motverka oro och nedstämdhet hos vuxna. Mycket tyder på att det är så även för ungdomar. Att få lagom med sömn är också betydelsefullt.

Du som är förälder eller anhörig

Som förälder eller nära anhörig är det viktigt att vara uppmärksam på symtom hos barnet eller tonåringen som kan tyda på nedstämdhet. Det är viktigt att ta reda på vad nedstämdheten beror på och tala igenom eventuella problem.

Fråga om råd

Du som är under 18 år kan ställa en fråga över internet till Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Det kostar inget och du behöver inte berätta vad du heter. De som besvarar frågorna är läkare, psykologer eller kuratorer. På BUP:s hemsida kan du också läsa vad andra barn och ungdomar har frågat och se svaren på deras frågor. Kanske har någon annan ställt en liknande fråga. Klicka på Fråga BUP uppe till höger.

Hit kan du också vända dig för att be om hjälp:

  • Nationella hjälplinjen
  • BRIS
  • Jourhavande kompis.

Alla har tystnadsplikt. Det betyder att den du pratar med inte får berätta för någon annan vad ni har talat om. Klicka på länkarna till höger för att komma till deras webbplatser.

På vissa skolor finns det en skolkurator eller skolpsykolog som du kan ta kontakt med.

Även Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda samtal med en psykolog eller kurator. För att hitta telefonnumret till BUP där du bor, klicka på Psykiatrisk mottagning barn/unga (BUP) uppe till höger.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.