Kolesterol är ett fettämne som kroppens celler behöver. LDL kallas ofta det onda kolesterolet och HDL det goda. Vid höga totala blodfettshalter och en obalans mellan LDL och HDL kan ett överskott av LDL leda till åderförfettning. På sikt kan det orsaka hjärt- och kärlsjukdomar, exempelvis kärlkramp och hjärtinfarkt.

Kolesterol, som är ett fettämne, en lipid, är nödvändigt för alla celler i kroppen. Inte minst behöver hjärnan kolesterol för att fungera. Kolesterol behövs också för att kroppen ska kunna producera D-vitamin och vissa hormoner, till exempel testosteron och östrogen.

Kolesterol är nödvändigt samtidigt som det kan vara skadligt, därför är det viktigt att värdena ligger på en bra nivå.

De flesta som har förhöjda kolesterolvärden har det både på grund av arv och livsstil. För ett fåtal är det en uttalat ärftlig sjukdom som kallas familjär hyperkolesterolemi, FH. Personer med FH har en mycket hög risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdom.

Levern producerar det mesta av det kolesterol som finns i kroppen. Levern tar också hand om överskottet och omvandlar det till gallsyror som lämnar kroppen med avföringen. En mindre del av kolesterolet kommer från det vi äter och tas upp av tarmen. Kvalitén på det fett vi äter kan påverka leverns produktion.

LDL och HDL

Det finns flera typer av kolesterol. Två av dem är LDL och HDL. LDL brukar kallas det onda kolesterolet och HDL det goda. Det är viktigt att ha en balans mellan dem.

  • LDL, Low Density Lipoprotein, har ett högt innehåll av kolesterol. Överskottet som inte används ute i kroppens celler kan fastna på kärlväggarna och på sikt orsaka hjärt- och kärlsjukdom. Värdet bör inte överstiga 3,0 millimol/liter.
  • HDL, High Density Lipoprotein, städar upp i kärlen och tar med sig kolesterol tillbaka till levern. HDL-värdet bör vara minst 1,0 millimol/liter. Östrogen bidrar till att kvinnor före menopaus får ett högre HDL-värde.

Symtom vid höga blodfetter

Förhöjda blodfetter ger inte några symtom på ett tidigt stadium. Höga kolesterolvärden påverkar långsamt blodkärlen och gör dem stelare och trängre.

Åderförfettning och blodproppar

Gifter som uppkommer vid rökning, överskott på LDL, högt blodtryck och högt blodsocker kan skada blodkärlens innersta lager, endotelcellerna. I de skadade cellväggarna fastnar då överskottet av kolesterol. När LDL kommer in i kärlväggarna börjar det härskna, oxidera.

När en inflammation startar i kärlväggen bildas plack. Blodkärlen blir tjocka och ojämna. Om placken spricker kan blodproppar bildas.

Åderförfettning kan på sikt leda till sjukdomar som rekommenderade läkemedel enligt Kloka Listan vid höga blodfetter.