Karpaltunnelsyndrom beror på att en av handens huvudnerver kommer i kläm, vilket ger domningar och smärtor i handen. Tillståndet är vanligare hos medelålders och äldre kvinnor än hos män, men kan drabba alla åldersgrupper. Besvären är ganska vanliga i slutet av graviditeten. Personer med diabetes eller ledgångsreumatism löper också större risk att drabbas.
Karpaltunneln är en trång kanal mellan handlovens ben och ett kraftigt band vid handloven. Genom kanalen går, förutom medianusnerven som är en av handens huvudnerver, också nio senor till de muskler som böjer fingrarna. Vid karpaltunnelsyndrom blir medianusnerven, klämd i karpaltunneln.
Ett ökat tryck mot nerven ger en domnings- och stickkänsla ut i tumme och fingrar utom i lillfingret. Smärtan kan även stråla upp mot axeln.
Besvären är vanligast på nätterna. Känseln i de fingrar som är drabbade kan i ett senare skede försämras, liksom känseln i vissa muskler på tumsidan av handen.
Gravida kvinnor kan drabbas av karpaltunnelsyndrom. Det vanligaste är att det uppkommer efter den sjätte graviditetsmånaden.
Under graviditeten ökar hormontillströmningen i kroppen vilket gör att det samlas mer vätska i kroppens vävnader. Det orsakar tryck på medianusnerven.
Oftast försvinner besvären av sig själva efter förlossningen.
Karpaltunnelsyndrom är vanligare vid lokalbedövning och man kan gå hem samma dag.