Kärlkramp, angina pectoris, beror oftast på förträngningar i kranskärlen, de blodkärl som försörjer hjärtat med blod och syre. Kärlkramp känns vanligen som tryck eller smärta i bröstet vid ansträngning. Du kan också vara andfådd. Män och kvinnor har liknande symtom, men hos vissa kvinnor kan symtomen vara lite mer otydliga, som trötthet och illamående. Om du får smärtor eller känner tryck mitt i bröstet som inte försvinner inom en kvart ska du söka vård akut via 112.
Kärlkramp är en vanlig sjukdom som finns i två typer – stabil och instabil:
Stabil kärlkramp innebär att du oftast får symtom vid ansträngning. Symtomen har varit oförändrade den senaste månaden och är ganska förutsägbara. Detta tillstånd kan oftast skötas hos husläkaren, eventuellt i samråd med hjärtläkare.
Instabil kärlkramp betyder nytillkommen kärlkramp eller försämring av tidigare stabil kärlkramp som nu kommer vid lättare ansträngning eller till och med i vila.
Om du drabbats av denna typ är det ett allvarligt tillstånd och du ska ringa 112 för att få omedelbar hjälp. Det kan nämligen röra sig om en begynnande hjärtinfarkt och då krävs omedelbara insatser som kan vara livräddande.
Hjärt- och kärlsjukdomar tillsammans med stroke är de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden. Den bakomliggande orsaken är oftast ateroskleros, det vill säga åderförfettning och Bypass-operation, det vill säga kranskärlsoperation, innebär att friska blodkärl flyttas så att blodet kan passera utan hinder till själv hjärtmuskeln. De friska blodkärlen kan dels tas från benet, dels från bröstkorgens insida och kopplas in mellan aorta och hjärta så att blodet leds förbi förträngningarna i kranskärlen.
Vilken metod som är lämpligast bestäms av hjärtläkare och hjärtkirurger i samråd utifrån resultatet av kranskärlsröntgen.
De flesta klarar av att leva ett vanligt liv med arbetsuppgifter och intressen trots kärlkrampen. Det finns inte heller några hinder för sexuellt samliv. Ibland kan hjälp behövas för att komma igenom de psykiska påfrestningar som varje sjukdom innebär.