Höftledsartros är när brosket i höftens leder försvagas och försvinner. Det kan ta många år innan du märker något. Tecken på höftledsartros kan vara att du får ont i höften när du börjar röra dig eller när du reser dig. Kontakta din vårdcentral om du har ont eller är stel i området runt höftleden.

Höftledsartros är en nedbrytning av brosket i höftens led mellan bäckenbenet och lårbenet.

I alla våra leder möts två skelettben. Skelettbenens ändar är klädda med brosk. Brosket ger stadga och gör att benen kan glida mot varandra. Det fungerar även som stötdämpare.

När man blir äldre tunnas ledbrosken ut. Det är normalt.

Vid höftledsartros förändras brosket. Det tunnas ut snabbare och blir ojämnt, ibland med djupa sprickor. Benen kan inte glida lika lätt mot varandra. Stötdämpningen blir också sämre.

Till slut försvinner brosket helt. Ändarna på skelettbenen kommer i direkt kontakt med varandra.

När man har en nedbrytning av ledens brosk är det vanligt att det blir en inflammation i ledkapseln. Ledkapseln är en hinna som omger leden. Du märker av inflammationen genom att du får mer ont och blir stelare i höften än vanligt.

Man vet fortfarande inte var höftledsartros beror på. Det är vanligare hos kvinnor än hos män. Risken att drabbas ökar också ju äldre man är. Om dina föräldrar har haft sjukdomen är risken större att du också får artros.

Andra orsaker som ökar risken för artros är om du:

  • är överviktig
  • tidigare har brutit höftleden
  • tidigare haft en infektion i leden.

Symtom vid höftledsartros

De vanligaste symtomen för höftledsartros är:

  • att du har ont i höften när du börjar röra dig, så kallad startsmärta
  • att du har ont i höften när du står eller går
  • att du har en stel höftled eller att stelheten ökar mer och mer
  • att du har värk i höften på natten och när du vilar.

Om du har värk när du vilar eller på natten är det ett tecken på att brosket i leden är väldigt slitet. Förutom att det gör väldigt ont kan det störa din sömn.
Höftledsartros kan utvecklas under många år utan att du märker något. I början gör det ont i din höft när du börjar röra på dig eller när du reser dig. Höften kan kännas stel. Det går över när du rört på dig en stund. Du kan också ha ont runt knäet och i underbenet.

Med åren får du mer ont och du kan få värk även när du vilar. Du kan också bli mer stel i höften och halta. Vissa behöver käpp eller andra gånghjälpmedel.

Man har ofta ont runt höftens fram- och utsida. Smärtan kan stråla ner mot ljumsken, där själva höftleden sitter. En del tycker att smärtan sitter runt stjärten. Andra känner smärta på lårets fram- och utsida som ofta går ner till knäet.

All smärta runt höften är inte höftledsartros. Smärtan kan bero på en ryggsjukdom eller på att höftens muskelfästen är inflammerade.

Råd vid höftledsartros

Du kan inte påverka själva artrosen. Men ofta blir det bättre och du får mindre ont om du rör på dig och tränar. Träning hjälper till att bygga upp styrkan, förbättra uthålligheten och töja ut strama muskler.

Om du väger för mycket kan du minska besvären genom att gå ner i vikt.

Har du ont i höften kan du använda promenadkäpp. Promenadkäppen hjälper till att avlasta lederna.

Se även till att vila ofta och sov gärna på en fast madrass.

Det finns olika hjälpmedel som avlastar leden, fråga en arbetsterapeut eller sjukgymnast. Arbetsterapeuten kan också hjälpa till med anpassning i hemmet och på arbetsplatsen.

Fråga om råd

Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du har valt.

På andra språk

  • För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
  • För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Vänd dig till din vårdcentral:

  • om du har ont i eller runt höftleden, låret eller stjärten när du står eller går
  • om du har ont när du börjar röra dig, så kallad startsmärta
  • om du har en stel höftled.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. .

Undersökning vid höftledsartros

Läkaren undersöker höften och tar reda på hur ont du har. Läkaren ser också hur pass svårt du har att röra dig och hur svårt du har att använda höften på olika sätt.

Med hjälp av röntgen får läkaren en bra bild av sjukdomen, trots att själva broskvävnaden inte syns på vanlig röntgen. Undersökning med magnetkamera, MRT, tillför inget.

Behandling av höftledsartros

Behandlingen börjar med att en sjukgymnast lägger upp ett träningsprogram. Tillsammans går ni igenom hur du ska röra dig och vad du kan göra i vardagslivet för att minska förslitningen av höftens ledbrosk.

Det är viktigt är att du rör på dig och tränar. Det är för att göra musklerna runt höften starkare.

För att lindra smärtan kan du prova akupunktur eller så kallad TENS. Det är en metod där svag elektrisk ström påverkar nerverna i det område där du har ont.

Läkemedel

Lindriga besvär av höftledsartros behandlas ofta med läkemedel. De minskar smärtan och stoppar inflammationen i ledkapseln.

Operation

Om inte läkemedel och annan behandling hjälper kan man operera in en ny höftled. Då byts lårbenshals, lårbenshuvud och ledskål i din höftled ut mot delar som är gjorda av plast och metall. Operationen heter höftprotesoperation, du kan läsa mer om det under länken med samma namn.

Operationen faller under Vårdval Stockholm. Det betyder att du som bor i Stockholms län själv får välja på vilken mottagning i länet du vill opereras. Läs mer under länken Om Vårdval Stockholm.

Efter operation

Att sätta in en ny höftled är en stor operation som kräver att du tränar efteråt. En sjukgymnast visar hur du tränar bäst. För att öva muskler och gångteknik är det bra med till exempel dagliga promenader, cykelturer och simning.

Med en ny höftled bör du inte syssla med stötiga aktiviteter som till exempel att springa. Nio av tio höftleder håller då mer än 10 år. Ofta kan den hålla i upp till 20 år.

Operationen är ett stort ingrepp. Det finns alltid viss risk för komplikationer. Du ska vara uppmärksam om du får ont i höften några år efter operationen.