Hjärntumör kan ge många olika besvär från krampanfall och huvudvärk till personlighetsförändring. Hjärntumör behandlas med operation och ibland med strålbehandling och cellgifter. Kontakta din vårdcentral vid återkommande huvudvärk, illamående och kräkningar, vid balansstörningar eller episodiska störningar av rörelseförmågan, synen, talet och känseln men också om du får minnesluckor eller förändring av din personlighet.
Hjärntumör drabbar upp till 2 000 personer i Sverige varje år. Orsakerna är inte kända, men kemiska ämnen och arv kan spela in. Hjärntumör drabbar människor i alla åldrar. Hos barn och tonåringar är det den näst vanligaste cancerformen, efter leukemi, med omkring 80 nya fall per år. Hjärntumör är dock vanligast bland äldre människor och hälften av alla patienter är över 60 år.
Tumörer i centrala nervsystemet kan vara primära eller sekundära. Primära uppstår i hjärnan. Sekundära, alltså metastaser eller dottertumörer från cancer, uppstår i något annat organ i kroppen.
Primära hjärntumörer kan vara godartade eller elakartade. Godartade tumörer växer långsamt och avgränsat från själva hjärnvävnaden, medan elakartade växer in i hjärnvävnaden och är vanskliga att operera bort radikalt. Det finns ett hundratal olika typer av primära hjärntumörer med olika prognos och behandling.
Symtomen vid hjärntumör beror i första hand på var i hjärnan tumören sitter. Det kan vara fråga om epileptiska anfall av olika slag, synstörningar, tal- och hörselproblem, försämrad balans, minnesstörningar, förlamningssymtom, känselbortfall eller huvudvärk. Hjärnan är även centrum för våra känslor och därför är psykiska symtom inte ovanliga vid hjärntumörer. I första hand visar de sig som att man har svårt att ta initiativ och att känna engegemang.
När en tumör växer i hjärnan ökar trycket inne i huvudet och detta kan så småningom ge huvudvärk, illamående och kräkningar, framförallt på morgnarna.
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.
Om du undrar över något Mina vårdkontakter.
Om det finns misstanke om hjärntumör börjar undersökningen vanligen med en neurologisk undersökning där känsel, rörelseförmåga och reflexer med mera kontrolleras. Undersökningen ger en uppfattning om vilken del av hjärnan som har drabbats.
För att se om det finns en tumör och var den sitter behöver skallen röntgas och det görs med så kallad datortomografi eller magnetkamera.
För en definitiv diagnos och för att avgöra vilken typ av tumör det rör sig om, krävs i många fall även ett vävnadsprov. Detta tas i allmänhet i samband med en operation. Om diagnosen är osäker genomförs en särskild operation för att ta ut vävnadsprovet. I många fall kan detta utföras genom att ett litet hål borras i skallbenet. En tunn nål förs in och man suger ut ett litet prov av den misstänkta tumören.
Operation och/eller strålbehandling är de viktigaste metoderna för att behandla hjärntumörer. Ibland ges också cytostatika, cellgifter. Ofta ges även andra behandlingar mot de symtom som tumören fört med sig, till exempel epilepsi.
Ibland kan små tumörer behandlas med riktad strålbehandling, så kallad strålknivsbehandling. Man kan då få en kraftig behandlingseffekt mot tumören samtidigt som omgivande hjärnvävnad bara påverkas lite.
Möjligheterna att bota en hjärntumörsjukdom beror på många olika faktorer. Bland de viktigaste är: