Glaukom är en ögonsjukdom som tidigare kallades för grön starr. Sjukdomen kan komma plötsligt eller smygande. Uppstår den plötsligt måste du till ögonläkare omedelbart. Kontakta vården om du får värk i ögat, plötsligt försämrad syn eller börjar se regnbågsfärgade ringar runt ljuskällor.
Glaukom drabbar oftast äldre personer – diagnosen är sällsynt bland dem som är under 50 år. Vid långvariga besvär förtvinar synnerven, men ofta kan man ändå behålla en ganska god syn i många år. Vid glaukom är trycket i ögat oftast för högt och behandlingen syftar till att minska trycket. Hur högt tryck ögat klarar av är individuellt.
Ögontrycket regleras av kammarvätskan, en genomskinlig vätska som ger näring åt ögat och forslar bort avfallsprodukter. Det bildas hela tiden ny kammarvätska i ögat. Om ögat inte klarar av att hålla en balans mellan att bilda vätska och forsla bort den påverkas ögats tryck. Ett ökat ögontryck kan skada synnerven.
Glaukom kan vara kroniskt eller akut. Båda formerna är allvarliga ögonsjukdomar som kan leda till försämrad syn eller i värsta fall blindhet.
Vid kroniskt glaukom förtvinar synnerven långsamt. Trycket i ögat är i de flesta fall för högt. Olika ögon är olika känsliga för ögontrycket, varför varje fall måste bedömas individuellt. Även om sjukdomen är allvarlig får de flesta behålla en ganska god syn livet ut, förutsatt att behandlingen sköts riktigt.
Akut glaukom är en ovanligare form av glaukom. Det innebär att man plötsligt får för högt tryck i ögat. Oftast drabbas bara ett öga. Akut glaukom är en mycket allvarlig sjukdom. Eftersom förloppet är snabbt gäller det att omedelbart få behandling hos ögonläkare. Annars finns stor risk för att synen försämras avsevärt eller, i värsta fall, att man blir blind.
Kroniskt glaukom utvecklas i de flesta fall långsamt. Det kan gå flera år innan man märker något själv. Det beror på att synen först försämras utanför centrum av synfältet. Det centrala synfältet, där man ser skarpast, drabbas sist. Ett annat symtom är att man ser regnbågsfärgade ringar kring ljuspunkter, till exempel gatlyktor och ljuslågor. Förloppet bromsas med behandling, men de förändringar som redan skett är bestående.
Besvären börjar med värk i ett öga. Värken kan vara svår och oftast får man också huvudvärk och blir illamående. Förloppet är hastigt och synen försämras snabbt på grund av att hornhinnan svullnar. Det leder till att man ser regnbågsfärgade ringar kring ljuspunkter, till exempel gatlyktor och ljuslågor.
Har du nära släktingar – framför allt föräldrar eller syskon – med glaukom bör du kontrollera dina ögon hos ögonläkare när du närmar dig riskåldern, det vill säga den ålder då din anhörige fick sin diagnos. Ögonläkaren kan då bedöma vilken risk du löper att få sjukdomen och, om det behövs, inleda tryckminskande behandling.
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdomsorgs e-tjänst Hitta vård och omsorg.
Vid en undersökning av kroniskt glaukom på en ögonmottagning kontrolleras:
Är det fråga om akut glaukom ser läkaren att ögat är kraftigt rött och att hornhinnan är svullen. Läkaren mäter också trycket i ögat.
Behandlingen går ut på att minska trycket i ögat, i första hand med ögondroppar. Utvecklingen av skador kan då bromsas.
Om ögondroppar inte hjälper kan ögat behandlas med laser. Denna behandling är snabb och har få komplikationer men effekten kan vara övergående. I enstaka fall måste ett konstgjort avflöde för kammarvätskan skapas med hjälp av en operation.
Effekten av behandlingen kontrolleras vid undersökningar som man får gå på ett par gånger om året, oftast resten av livet.
Det är viktigt att få behandling snabbt. I det mest akuta skedet hålls trycket nere med hjälp av ögondroppar. Sedan får man läkemedel som drar ut vätskan ur ögat eller minskar bildandet av ny kammarvätska. När ögat är återställt används oftast laserbehandling för att förhindra en ny tryckökning.
Den som drabbas av nedsatt syn eller blindhet ställs inför en ny social situation. Livet blir annorlunda, både för en själv och för människor i ens närhet. Utöver fortsatt kontakt med ögonläkare finns också hjälp att få från till exempel kurator, syncentral och heminstruktörer.
På syncentralen får du individuell hjälp med träning, utbildning och praktiska ting i vardagen samt tillgång till olika hjälpmedel och eventuell hjälp i hemmet. Även kommunens heminstruktörer hjälper dig att träna på nya sätt när det gäller till exempel att åka buss, handla eller klara av hushållsarbetet.
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. Den kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för vården.