Här följer några vanliga frågor i samband med kognitiv funktionsnedsättning efter en mindre hjärnskada. Docent Aniko Bartfai, neuropsykolog, och professor Jörgen Borg vid Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken, Danderyds sjukhus svarar.
Många som råkar ut för en hjärnskakning, hjärnhinneinflammation eller stroke är inte medvetna om att man efteråt kan få en så kallad kognitiv funktionsnedsättning. Det kan till exempel vara minnesproblem, man kan bli mer känslig mot stress och överkänslig mot ljud.
Även om besvären efter skadan ofta minskar med tiden kan de göra att man har svårt att anpassa sig till vardagen, arbetet och ett socialt liv. Men det finns hjälp att få. Och man kan göra mycket själv både som skadad och som närstående.
Denna Frågor och svarartikel är ett första steg i en planerad, större eRehabinsats. Artikeln är tänkt att ge information och råd såväl till dig som drabbats som till anhöriga och närstående, arbetsgivare, vårdpersonal och myndighetspersoner med flera som kan ha stöd av innehållet.
Den kognitiva funktionsnedsättningen i sig leder inte till demens. Men upprepade svåra traumatiska skador, till exempel upprepade slag mot huvudet, kan leda till demens.
När det är dags att återgå till arbete eller studier varierar. Det beror dels på vilka problem du har, dels på arbetets eller studiernas karaktär. Ett allmänt råd är att återgången bör ske stegvis och så snart man känner att man orkar. Om det krävs längre sjukskrivning än tre veckor bör man alltid överväga remiss för specialistbedömning och arbetsträning.
Det är ovanligt att en lätt kognitiv funktionsnedsättning utgör något långvarigt hinder för bilkörning. I tveksamma fall ska läkare kontaktas. Idag finns det bra tester för att mäta personers körduglighet. Det finns både neuropsykologiska tester och tester i bilsimulator.
För många av de problem som uppstår efter en mindre hjärnskada finns det hjälpmedel och lösningar. Det finns hjälpmedel allt ifrån att sätta på en timer för att inte glömma bort tiden till att använda mobiltelefonens kalender- och påminnelsefunktion. Det finns även specialutvecklade hjälpmedel och mobila tjänster av olika slag.
Några små tips:
Distriktsarbetsterapeuten på din vårdcentral kan ge dig fler tips och råd.
Arbetsledare/chef och arbetskamrater behöver vara informerade om vad som hänt och vilka problem du har. Det är förutsättningen för en bra återgång till arbete eller studier, men också för att du ska känna dig trygg. Vissa arbetsuppgifter kan vara svåra att utföra från början medan andra går lättare. Här ska arbetsledaren tillsammans med dig som ska återgå i arbete komma överens om vad informationen ska innehålla och hur den ska förmedlas.
Med en kognitiv funktionsnedsättning följer ofta att man blir känslig för ljud. Därför är det viktigt att omgivningen tänker på att inte ha radio eller TV på för högt och att inte föra högljudda diskussioner eller tala i munnen på varandra. Höga bakgrundsljud bör undvikas eftersom det tröttar. Berätta för dina barn och andra om problemet.
Berätta om dina problem. Ibland kan omgivningen lägga märke till svårigheter som den som drabbats själv inte upptäckt. Det är inte lätt för partnern och omgivningen att förstå hur det känns att inte minnas och glömma, inte kunna hålla ihop saker, vara överkänslig mot ljud, vara trött på ett sätt som inte liknar vanlig trötthet och så vidare.
En förstående partner inser säkert att livskamraten/vännen inte orkar och fungerar som tidigare bara han/hon får veta vilka problemen är, vad de beror på och att de går över.
Du kan inte på en bra dag ta igen det som du förlorat på en dålig. Det är särskilt viktigt att komma ihåg på arbetet.
Att lägga in små extra pauser under arbetsdagen är ett bra sätt att undvika trötthet. Kanske kan du få hjälp att planera in dina raster så att de blir så lugna som möjligt. Då får du möjlighet att varva ned. Avslappningssövningar brukar vara till hjälp. På apoteket finns en CD att köpa om din arbetsplats inte har något att erbjuda. Försök skapa rutiner för att minska kraven på dig själv.
Det varierar mellan olika individer hur länge problemen består. Under det första, akuta stadiet vet man att andra sjukdomar, livssituationen med mera har stor betydelse för återhämtningen. I allmänhet är prognosen för lätta kognitiva besvär/funktionsnedsättningar god, men ibland krävs det kvalificerad rehabilitering och förändringar i livsstilen för att man ska komma tillbaka.