Depression är lika vanligt hos ungdomar som hos vuxna. En djup depression kan leda till upptagenhet av tankar på döden, självmordstankar och självmordsförsök. Det är därför viktigt att ett barn eller en ung person som drabbas av depression får professionell hjälp så snart som möjligt. Den som är under 18 år kan få hjälp hos den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.
När man som ung drabbas av motgångar och kriser är det naturligt att känna sig nedstämd och ledsen – det är en naturlig del av livet. Känslorna brukar gå över efter en tid, ofta med hjälp och stöd från föräldrar och vänner. Depression däremot är ett sjukdomstillstånd som inte går över av sig självt i rimlig tid och som påverkar livets alla områden.
Depression är lika vanligt hos ungdomar som hos vuxna. Studier visar att 3–5 procent av alla ungdomar har en depression. Hos barn är siffran lägre. Depression är vanligare hos flickor och kvinnor än hos pojkar och män.
Orsakerna till depression kan vara många. Ofta är de som drabbas av depression känsligare för motgångar och stress. Det kan vara en medfödd känslighet, men den kan också bero på svåra upplevelser tidigt i livet eller på att man länge haft det jobbigt, till exempel med mycket bråk och konflikter i familjen eller med kamrater.
Miljön, det vill säga familj, skola och människor som finns runt omkring en, har också betydelse för hur väl man klarar motgångar. En trygg och stabil familj kan göra att man, trots en medfödd sårbarhet, inte lika lätt drabbas av depression.
I sällsynta fall kan en depression utlösas av rent kroppsliga besvär, som till exempel störningar i sköldkörtelns hormonproduktion och uttalad svält.
Hur vet man att man har en depression? Om du har några av de här tecknen under mer än ett par veckor kan du vara deprimerad:
Har man en gång haft en depression kan den komma igen. Det är viktigt att vara uppmärksam på signaler om en ny depression.
För dig som är ung och känner dig nedstämd eller deprimerad är det viktigt att tala med någon vuxen: dina föräldrar, en lärare, en kompis förälder eller någon annan vuxen person som du kan lita på. Det hjälper ofta att prata om sina känslor och det kan vara ett sätt att tidigt upptäcka och eventuellt stoppa en djup depression. Dessutom finns det professionell hjälp att få.
Sömn är viktigt för alla människor men i synnerhet om man börjar bli deprimerad. Försök att prioritera sömnen. Om det inte alls fungerar behöver du söka hjälp för att få bra råd och behandling.
Försök att röra på dig regelbundet. Hos vuxna fungerar regelbunden motion förebyggande mot ångest och nya depressionsperioder. Man kan förvänta sig att det gäller även för ungdomar. Fysisk aktivitet på dagen gör också att det blir enklare att sova om natten.
Du som är ung kan ställa frågor på barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, eller på vårdcentralen om ditt barn verkar deprimerat och har svårt att tala om sina känslor.
Undersökningen görs av en psykolog eller psykiater. Psykologen eller psykiatern pratar med dig och försöker genom detta samtal att ställa en diagnos för att kunna föreslå en lämplig behandling.
Samtalet kombineras ofta med olika slags självskattningsskalor. Det kan vara frågor eller påståenden som du får ta ställning till och som har till syfte att ringa in symtomen och bedöma hur allvarliga de är.
Vanligtvis används den internationella diagnosmanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). Där ska olika kriterier vara uppfyllda för att diagnosen depression ska kunna ställas.
Har du en lättare depression kan du få gå på psykoterapeutiska samtal med jämna mellanrum. Det kan räcka. I samtalen får du hjälp med att hantera din situation. Ofta är det bra att få träffa terapeuten både enskilt och tillsammans med dina föräldrar.
Det är viktigt att behandlingen också innehåller kunskap om depression så att både du och dina föräldrar kan se tidiga tecken på en eventuell försämring eller ett återfall.
Förutom psykoterapi är det viktigt att anpassa aktiviteter och kravnivå för den som är deprimerad. Till exempel kan det bli aktuellt att minska antalet lektioner i skolan så att det blir en rimlig belastning när det gäller läxor och skoldagens längd.
Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig bra för många olika tillstånd och sjukdomar. Det kan vara att cykla, promenera, simma med mera. Hos vuxna är regelbunden motion förebyggande mot ångest och nya depressionsperioder. Man kan förvänta sig att det gäller även för ungdomar. Fysisk aktivitet på dagen gör också att det blir enklare att sova på natten.
Den som har en medelsvår eller svår depression kan behöva både psykoterapi och antidepressiva läkemedel.
Forskningen är begränsad när det gäller läkemedelsbehandling av barn och unga som lider av depression, men det finns vissa preparat som är utvärderade även för ungdomar och som har visat sig ha effekt.
Behandlingen ska ske i nära samarbete med dig och dina föräldrar, och du får komma på tätare återbesök under medicininställningen. Ibland kan ångest och oro öka i början av behandlingen för att sedan klinga av. Då finns det en liten risk för att man får mer självmordstankar och eventuellt försöker skada sig själv. Den risken brukar minska efter några veckor.
Dosen trappas upp långsamt. Det kan dröja fyra till sex veckor innan man vet säkert om medicinen har någon effekt. Du fortsätter att ha kontakt med läkaren under hela behandlingsperioden. När det är dags att avsluta sker det efter överenskommelse med läkaren och med en stegvis nedtrappning av medicinen.
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för vården.