Bulimia nervosa är en ätstörning. Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder och känner en stark längtan efter mat och godis. De två vanligaste ätstörningarna hos unga människor är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa.
Bulimia nervosa är en ätstörning som oftast drabbar flickor och yngre kvinnor i åldern 15-25 år, men som i sällsynta fall kan drabba pojkar och yngre män.
Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder då man känner en stark längtan efter mat och godis. Detta sker samtidigt som man försöker gå ner i vikt. Det blir en stark konflikt mellan längtan efter mat och viljan att gå ner i vikt.
För att klara av den här konflikten framkallar man kräkningar eller använder kanske laxermedel efter hetsätningen. Ofta genomför man bantningskurer, fastar och motionerar överdrivet. Hetsätningsperioder följs ofta av starka skamkänslor. För den som har bulimia nervosa hänger självförtroendet tätt samman med kroppsform och vikt.
Det finns likheter mellan anorexia nervosa och bulimia nervosa när det gäller rädslan att bli tjock och längtan efter att gå ner i vikt. Det är inte ovanligt att anorexia nervosa övergår i bulimia nervosa. Cirka hälften av dem som haft anorexi får sedan bulimi. Tillstånden kan också överlappa varandra.
Ofta börjar problemen i tonåren med att man blir mer och mer intresserad av sin vikt, vilket leder till upprepade bantningsförsök. Efter en tid tappar man kontrollen över situationen och att äta framkallar stark ångest.
Det finns troligtvis flera orsaker till sjukdomen: psykologiska, biologiska och sociala faktorer. Kulturella förhållanden med det slanka, kvinnliga skönhetsideal som vi har i västvärlden kan också påverka synen på vår egen kropp. Det finns studier som visar att störningar i familjens relationer kan vara en bidragande faktor. Svåra perioder eller händelser som pubertet, dödsfall eller en familjekris kan också utlösa bulimia nervosa.
Bulimia nervosa kan ge omfattande medicinska komplikationer. Det finns risk för bestående skador efter hetsätning i kombination med laxermedel och/eller vätskedrivande medel. Bulimia nervosa kan också ge upphov till frätskador på tänderna efter upprepade kräkningar och obalans i kroppens saltnivåer.
Den som har bulimia nervosa är ofta normalviktig eller lätt till måttligt över- eller underviktig. Det är därför svårt för omgivningen att upptäcka sjukdomen.
Den som har bulimia nervosa:
Som förälder har du alltid ett ansvar för dina barn. Ett sätt att förebygga ätstörningar är att öppet tala om sådana frågor. När ett barn är i puberteten kan det vara bra att ägna särskild tid åt frågor som rör kroppens utseende och hur skönhetsideal kan påverka oss negativt. Att få möjlighet att sätta ord på sin oro och känslor är den bästa metoden att förebygga problem.
Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Klicka på Hitta frågor och svar till höger. Leta upp din fråga eller ställ en fråga själv till personal inom vården. Experterna som svarar har inte möjlighet att svara på alla frågor.
Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Här får alla som frågar svar. Klicka på länken till höger.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa. Det är en allvarlig sjukdom som man behöver hjälp för att bli frisk ifrån.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. till höger. Där finns också länkar till andra vårdenheter och annan hjälp som finns att få.
Går du i skolan kanske det finns en skolkurator/skolsköterska du kan tala med. Annars kan du vända dig till den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, som kan erbjuda samtal med en psykolog eller läkare, alternativt Allmän psykiatrisk mottagning för ungdomar över 18 år.
Är du förälder ska du snarast söka professionell hjälp på öppna barn- och ungdomspsykiatrin eller hjälp via vårdcentralen om barnet uppvisar symtom på bulimia nervosa.
Diagnosen bulimia nervosa ställs både utifrån kroppsliga och psykiska symtom och ofta är både en läkare och en psykolog med vid utredningen. Vid diagnos används vanligen den internationella diagnosmanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) där olika kriterier ska vara uppfyllda för bulimia nervosa.
Syftet med behandlingen av bulimia nervosa går ut på att återskapa regelbundna måltider och att bryta den negativa cirkeln med ångest - hetsätning - skuld/skamkänslor - kräkning/laxering - befrielse - ångest. Därmed ökar personens möjlighet till ett friskt liv.
Psykoterapi och medicinsk behandling behöver kombineras för att ge ett bra behandlingsresultat och såväl psykolog som läkare behövs i behandlingsteamet. Psykoterapi i form av kognitiv beteendeterapi har visat sig effektiv, så även behandling med läkemedel (antidepressiva läkemedel). Ibland är även en dietist eller en sjukgymnast med vid behandlingen. Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto större är möjligheten att tillfriskna.
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för vården.