Borderline personlighetsstörning yttrar sig på olika sätt. Den som fått sjukdomen känner sig ofta arg, deprimerad, olycklig och har ångest. Känslorna kan gå mot leda och tomhet eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet. Psykoterapi och medicinering används för att förhindra återfall. Om du misstänker borderline bör du kontakta din vårdcentral eller öppenpsykiatrin.
Två procent av befolkningen befinner sig i ett gränsland mellan lättare och svårare psykiska besvär. Det kallas borderline personlighetsstörning eller emotionell instabilitet.
Tillståndet är knepigt att förklara och behandla. Dubbelt så många kvinnor som män sägs ha borderline. Ungefär var tionde som drabbas dör i förtid, oftast genom självmord.
Både arv och miljö påverkar om du ska hamna i gränstillståndet. En inneboende ängslighet, impulsivitet eller känslomässig osäkerhet kan göra dig sårbar för negativa faktorer i din omgivning.
Om du dessutom växer upp i en otrygg eller hotfull miljö, kan borderlinestörningen utlösas.
Borderline är ingen sjukdom eller egenskap som man antingen har eller inte har. Gränsen mellan sjukt och friskt flyter. Personlighetsstörningen kan också förändras och försvinna med tiden.
Du kan inte själv förebygga borderline.
Du kan förhindra ett återfall genom att följa behandlingar med psykoterapi och/eller medicinering.
Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Under Mina vårdkontakter.
Det finns inget blodprov, laboratorietest eller liknande som kan visa om du är i borderlinetillståndet. Hos psykiatern får du i stället svara på frågor och kanske fylla i olika intervjuformulär. Det är viktigt att ta reda på om du verkligen lider av borderline och inte av något annat psykiskt sjukdomstillstånd så att du kan få rätt hjälp och stöd.
Om man misstänker att du också lider av annan sjuklighet kan du få genomgå fler undersökningar.
Tester kan göras före en eventuell behandling och med olika mellanrum efter behandlingen.
Om du lider av borderline har du svårt att upprätthålla en terapeutisk kontakt. Borderline-patienter vill ofta gärna idealisera terapeuten, blir lätt frustrerade och reagerar överdrivet kraftigt på besvikelser.
Psykoterapi kan ändå fungera men då måste den vara skräddarsydd för din typ av problem. Terapeuten måste vara skicklig och kombinera olika metoder för att uppnå bästa resultat.
Det räcker inte heller att få en intellektuell förståelse och lära sig tänka annorlunda. Du måste lära dig ett annat sätt att förhålla dig till andra människor och att hantera de starka känslor som väller upp.
Här har så kallad dialektisk beteendeterapi (DBT) visat goda resultat. Metoden utvecklades i USA i mitten av 1980-talet. Den består av kognitiv beteendeterapi, undervisning och psykoterapi individuellt och i grupp.
I första hand går behandlingen ut på att hjälpa dig att uthärda känslorna av isolering, depression och ångest utan att tillgripa självdestruktivt beteende.
Det finns läkemedel som förhindrar återfall.
Ibland krävs intagning på sjukhus. När du kommit ut kan du fortfarande behöva ytterligare stöd i form av dagvård, grupp-, par- eller familjeterapi.
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.