Åldersförändringar i gula fläcken - makuladegeneration - är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning i högre åldrar. Det finns två former av sjukdomen, torr respektive våt makuladegeneration. Den våta formen kan behandlas med läkemedel. Mot den torra formen finns i dagsläget ingen behandling. Om din syn hastigt försämras ska du söka ögonläkare.

Gula fläcken är den centrala delen av ögats näthinna. I gula fläcken finns det skarpaste seendet, som vi exempelvis använder när vi läser. Förändringar i gula fläcken kan leda till att det skarpa seendet försämras. Oftast beror förändringarna på hög ålder. Förändringar i gula fläcken kallas också makuladegeneration. Makula är latin och betyder fläck. Degeneration betyder försämring eller sjuklig förändring.

I Sverige har omkring 350 000 personer någon form av makuladegeneration. Av dem uppskattas cirka 45 000 personer ha kraftig synnedsättning till följd av sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år. Risken för att drabbas av makuladegeneration ökar kraftigt med åldern. Åldersförändringar i gula fläcken är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning i högre åldrar. I västvärlden är det den vanligaste orsaken till svår synskada hos människor över 65 år.

Cirka 50 procent av de drabbade får besvär även med det andra ögat inom fem år.

Det finns två former av sjukdomen – torr respektive våt makuladegeneration.

Torr makuladegeneration

Den torra formen av makuladegeneration är den vanligaste – ungefär 85 procent av dem som drabbas av makuladegeration får den torra formen. Syncellerna i gula fläcken bryts sakta ned, vilket gör att det skarpa seendet försämras. Synnedsättningen är permanent. Sjukdomsförloppet är oftast långsamt och kan pågå under många år.

Våt makuladegeneration

Nya blodkärl bildas som växer in under gula fläcken i näthinnan. De nybildade, sköra kärlen läcker blod och vätska, vilket leder till att näthinnan svullnar och syncellernas förmåga att förmedla synintryck försämras. Om förändringarna inte behandlas kan syncellerna i gula fläcken dö och den drabbade bli synskadad. Sjukdomen har ett snabbt förlopp – den utvecklas under några veckor eller månader.

Vad orsakar makuladegeneration?

Hög ålder innebär en större risk för att utveckla makuladegereration, och risken ökar ju äldre man blir. Andra saker som ökar risken för att man ska drabbas av sjukdomen är rökning, högt blodtryck, övervikt, hjärt- och kärlsjukdom, höga kolesterolvärden och vitaminfattig kost.

Sjukdomen är också till viss del ärftlig – det har visat sig att den är vanligare i vissa släkter och den som har en nära anhörig som utvecklat makuladegeneration löper större risk att själv få sjukdomen.

Symtom på makuladegeneration

Torr makuladegeneration

Synen försämras långsamt, ibland över många år. Det kan uppstå en suddig fläck i centrum av synfältet. Du kan behöva starkare ljus för att kunna läsa och bokstäver i texten kan falla bort. Det kan också bli svårt att känna igen ansikten på avstånd.

Våt makuladegeneration

Synen försämras snabbt. Raka linjer uppfattas som krokiga och hela bilden kan bli sned och förvrängd. Precis som vid torr makuladegeneration kan det uppstå en suddig fläck i centrum av synfältet. Det blir svårt att läsa och att känna igen ansikten på avstånd.

Förebygg makuladegeneration

Du kan förebygga makuladegeneration genom att:

  • inte röka
  • se till att blodtrycket inte är för högt
  • hålla vikten
  • äta mycket frukt, grönt och bär.

Fråga om råd

Om du undrar över något ögonläkare.

  • Vid förändringar av synen som inte kommer hastigt, sök optiker. Om det behövs kan optikern skriva remiss till en ögonläkare.
  • Undersökning

    Ögonläkaren testar synskärpan och studerar blodkärlen i näthinnan genom att titta in i pupillen med ett ögonmikroskop. Före undersökningen vidgas pupillen med ögondroppar.

    Vid misstanke om våt makuladegeneration fotograferar läkaren näthinnan med hjälp av en ögonbottenkamera. Undersökningen visar om det finns nybildade blodkärl och om de har läckt vätska. För att blodkärlen på näthinnan ska framträda tydligt på bilden sprutas först ett färgämne in i patientens blod via armen.

    Som ett komplement till ögonbottenfotograferingen kan näthinnan även undersökas med hjälp av infrarött ljus. Då kan ögonläkaren se om näthinnan är svullen av vätska från läckande blodkärl – ett tecken på att patienten drabbats av våt makuladegeneration.

    Behandling av makuladegeneration

    Torr makuladegeneration

    Mot torr makuladegeneration finns i dagsläget ingen behandling.

    Våt makuladegeneration

    Den våta formen av makuladegeneration behandlas med läkemedel som minskar nybildningen av blodkärl i ögat. Läkemedlet sprutas in i ögats glaskropp – den geléartade substans som fyller ut utrymmet mellan linsen och näthinnan. Ögat bedövas först med ögondroppar. Behandlingen ges på en ögonklinik. Synen påverkas obetydligt och du kan gå hem direkt efter behandlingen.

    Oftast ges tre sprutor med en månads mellanrum. Sedan får du gå på kontroller där man mäter synskärpan, läsförmågan och svullnaden på näthinnan. Ögonläkaren bedömer om du behöver fortsätta med behandlingen. Ofta behöver ögat behandlas på nytt inom något eller några år.

    Det är viktigt att behandlingen påbörjas så snabbt som möjligt, helst inom några veckor efter att du har fått sin diagnos.

    Hos de flesta patienter som får sprutor med kärlhämmande läkemedel stabiliseras synskärpan. I vissa fall kan den till och med förbättras.

    Injektioner med kärlhämmande läkemedel kan ge biverkningar i form av ögoninfektion, näthinneavlossning och grå starr. Men det är biverkningar som drabbar färre än en person per 100 behandlade.

    Att leva med synnedsättning

    Åldersförändringar i gula fläcken kan göra att detaljseendet försämras. Om bara det ena ögat drabbas klarar man sig oftast bra i vardagen, men drabbas båda ögonen får man svårt att klara sysslor som kräver ett skarpt seende, till exempel läsning, matlagning eller bilkörning. Sjukdomen påverkar inte det perifera synfältet, vilket innebär att man ofta ändå kan orientera sig i sin omgivning, åtminstone på välbekanta platser.

    Om du behöver synhjälpmedel, som till exempel specialglasögon, skickar ögonläkaren remiss till en syncentral. På syncentralen finns optiker, pedagoger och kuratorer som kan ge dig stöd när du ska lära dig att hantera din nya livssituation.

    Genom patientorganisationer som Synskadades riksförbund kan du komma i kontakt med andra som drabbats av synnedsättning.