Ryggbedövning är ett gemensamt namn för spinalbedövning, epiduralbedövning och sakralbedövning. Ryggbedövning används exempelvis vid förlossningar, operationer i ben, knä och höft samt vid vissa gynekologiska och urologiska ingrepp. Ryggbedövning används ibland även vid bukoperationer i kombination med narkos. Bedövningen verkar från fötterna upp till navel- eller brösthöjd.
Med ryggbedövning kan du vara helt vaken under till exempel en operation. Du känner ingen smärta i de delar av kroppen som är bedövade. Beroende på hur mycket bedövning du fått är benen alltifrån lite svagare till helt kraftlösa.
Bedövningen sprutas in i ryggmärgskanalen mellan ryggkotorna i midjehöjd. Antingen sprutas bedövningen via en tunn nål, som sedan direkt avlägsnas, eller via en tunn plastslang, en kateter, som får sitta kvar under hela operationen. Under och efter operationen kan sjukvårdspersonalen fylla på läkemedel i katetern och på så sätt se till att patienten är smärtlindrad så länge det behövs.
Timmarna före en ryggbedövning ska du i regel avstå från mat och dryck. Läkaren berättar hur lång tid före operationen du ska vara fastande. Strax före ryggbedövningen kan du få en lugnande tablett eller spruta.
Om du tar blodförtunnande läkemedel ska du berätta det för din läkare före ryggbedövningen.
När bedövningen ges kan du antingen ligga på sidan med uppdragna ben eller sitta upp. Narkosläkaren ger dig först lokalbedövning och sticker sedan in en tunn nål mellan ryggkotorna i slutet av ryggraden. Beroende på vilken typ av ryggbedövning du ska få sprutar läkaren in bedövningsmedel i ryggmärgskanalen eller i ett hålrum alldeles utanför ryggmärgskanalen. Bedövningsmedlet sprutas in direkt genom nålen eller genom en tunn kateter som förs in genom nålen. Nålen tas bort på en gång medan katetern får sitta kvar under – och eventuellt en stund efter – operationen för att man ska kunna fylla på med mer bedövning.
Att få ryggbedövning tar oftast 5–10 minuter. När du fått bedövningen får du lägga dig på rygg och känner snart hur det sticker i benen och de börjar kännas tunga. Med hjälp av kyla testar narkosläkaren hur långt upp bedövningen tagit. Efter 5–20 minuter har bedövningen verkat och operationen kan börja.
Hur eftervården ser ut beror på vad du opererats för. En epiduralbedövning med kvarvarande kateter gör det möjligt med god smärtlindring även efter operationen.
Fördelarna med ryggbedövning är att du återhämtar dig snabbare efter operationen och att du slipper de biverkningar som är vanliga vid narkos.
När ryggbedövningen börjar verka sjunker ofta blodtrycket tillfälligt. Då kan det kännas som om du ska svimma och du kan må illa. Du övervakas hela tiden av en narkossköterska och ditt blodtryck mäts ofta. Ibland ges ett läkemedel som höjer blodtrycket till normal nivå.
Trots att ryggbedövning är en mycket säker form av bedövning kan det i enstaka fall bli komplikationer. Medan du är bedövad kan det vara svårt att kissa, men det går över så snart bedövningen släppt. En annan mer ovanlig biverkning kan vara huvudvärk som kommer när man lyfter huvudet från kudden och försvinner när man lägger sig igen. Huvudvärken brukar försvinna efter några dagar. Om den inte gör det bör du ta kontakt med den avdelning som behandlat dig. De kan sedan hänvisa dig till narkoskliniken.
Undrar du över något inför ryggbedövningen? Du kan alltid kontakta avdelningen som ska behandla dig eller den läkare som har skickat dig för behandling.
Du kan även dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdomsorgs e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan också när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.