Cytostatika är samlingsnamnet på en grupp läkemedel som framför allt används för att behandla olika cancersjukdomar. Cytostatika skadar tumörceller och hindrar dem från att dela sig och bli fler. Behandlingen skadar också många friska celler, vilket kan leda till biverkningar.
Det finns i dag ett flertal läkemedel inom gruppen cytostatika och ofta används de i kombination. Det är tumörformen som avgör vilken kombination som används. Effekten av cytostatika varierar mycket mellan olika former av tumörer. Till exempel kan fler än fyra av fem barn med leukemi botas, medan läkemedlen är mindre effektiva vid lungcancer, hjärntumörer och cancer i bukspottkörteln.
Ett problem vid behandling med cytostatika är att tumörcellerna kan bli motståndskraftiga mot läkemedlen, vilket innebär att behandlingen inte längre har någon effekt på tumören.
Behandling med cytostatika kombineras ofta med kirurgiska ingrepp. Det är vanligt att den som fått en tumör bortopererad behandlas med cytostatika efter operationen för att minska risken för återfall. Om en tumör är alltför stor för att kunna opereras bort kan man först krympa den med hjälp av en cytostatikabehandling och därefter operera bort den.
Under senare år har det blivit allt vanligare att använda cytostatika även vid andra sjukdomar, till exempel kroniska inflammatoriska sjukdomar som ledgångsreumatism. Ibland används cytostatika även vid transplantationer för att förhindra att det transplanterade organet stöts bort av kroppen. I dessa fall ges läkemedlen i mycket lägre doser än vid cancerbehandling.
Tillsammans med din läkare diskuterar du vilka resultat du kan förvänta dig av en behandling med cytostatika och vilka risker som är förknippade med den. Gemensamt beslutar ni sedan om du ska genomgå behandlingen. Det är viktigt att du före behandlingen är medveten om att den kan medföra biverkningar.
Cytostatika ges oftast direkt i blodet som dropp eller som en spruta. Det gör inte ont. Vissa läkemedel tar du hemma i tablettform. Vid dropp finns cytostatikan i en påse som är upphängd på en ställning. Genom en tunn slang leds läkemedlet in i ett blodkärl i din arm. Det tar någon eller några timmar beroende på vilka och hur många läkemedel som används. Under tiden kan du ligga eller sitta och lyssna på musik, läsa eller titta på tv.
Mellan behandlingstillfällena brukar man göra ett uppehåll på tre till fyra veckor för att kroppen ska hinna återhämta sig. En behandlingsomgång omfattar fyra till tio kurer och tar från några månader upp till ett år.
Läkaren följer hela tiden effekten av behandlingen. Om behandlingen inte har önskad effekt kan man prova en annan cytostatikakombination.
Ofta kan du åka hem efter varje behandlingstillfälle. Ibland kan du behöva stanna kvar på sjukhuset över natten. I vissa fall pågår behandlingen under flera dagar och då stannar du i allmänhet kvar.
Behandling med cytostatika ger biverkningar. Den mest uppmärksammade är håravfall, men det gäller inte alla preparat och inte alla patienter. När behandlingen är avslutad kommer håret alltid tillbaka. Illamående och kräkningar var tidigare besvärliga biverkningar för många patienter. Men nya läkemedel mot illamående har minskat det problemet.
Cytostatika kan göra kroppen känsligare för infektioner. Om du får feber eller halsont under pågående behandling ska du kontakta din läkare, som kan avgöra om du behöver penicillin.
Man kan också få lättare för att börja blöda. Besväras du ofta av näsblod eller märker att du lättare än tidigare får blåmärken ska du kontakta din läkare.
Behandlingen kan skada celler i munnen och ge upphov till smärtor eller svamp. Sådana problem behandlas med lokalbedövande respektive svampdödande medel.
Domningar och stickningar i fingrar och tår är andra biverkningar som kan förekomma.
Vissa läkemedel kan påverka njurar, hjärta och hörsel. Om sådana problem är allvarliga kan man behöva byta ut det aktuella läkemedlet mot ett annat.
En allvarlig biverkning av cytostatikabehandling är skador på de celler i benmärgen som bildar blod. Därför får du alltid lämna blodprov inför en behandling och ibland även i pausperioden mellan kurerna.
Behandling med cytostatika kan leda till framtida sterilitet, något som är vanligare hos män än hos kvinnor. När gravida kvinnor behandlas med cytostatika finns risk för att fostret skadas.
Undrar du över något inför cytostatikabehandlingen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig eller den läkare som har skickat dig för behandling.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdomsorgs e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Du som är anhörig till någon som drabbats av cancer kan också behöva stöd. Det kan du få från en patientorganisation. Den kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhöriga har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för vården av honom eller henne.