En blodtransfusion innebär att man tillför kroppen nytt blod. Det kan behövas när någon förlorat mycket blod vid en olycka eller i samband med en operation, men också vid olika sjukdomar, som till exempel leukemi.
Blodet som används vid blodtransfusioner kommer från blodgivare vid landets blodgivarcentraler. Blodet kontrolleras noga enligt Socialstyrelsens föreskrifter.
När en blodgivare lämnat blod delas det tappade blodet upp i sina olika beståndsdelar: plasma, röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Det görs för att de olika beståndsdelarna används i olika sammanhang. Patienten får endast de beståndsdelar han eller hon behöver.
Blodet delas in i fyra olika blodgrupper enligt det så kallade AB0-systemet, som bygger på skillnader i proteiner på blodkropparnas yta:
I Sverige är A och 0 (noll) de vanligaste blodgrupperna.
Vid en blodtransfusion måste blodgivarens och mottagarens blodgrupper passa ihop. Här kan du se vilka kombinationer av blodgivare och mottagare som är möjliga enligt AB0-systemet:
En annan egenskap hos blodet är den så kallade Rh-faktorn, som finns hos cirka 85 procent av Sveriges befolkning. De kallas Rh-positiva (Rh+). Resten av befolkningen saknar Rh-faktorn och kallas Rh-negativa (Rh-).
Enligt Rh-systemet kan den som är Rh-positiv endast ge blod till andra Rh-positiva, medan Rh-negativa kan ge blod till båda grupperna.
Om du ska få en planerad blodtransfusion behöver du inte själv förbereda dig på något särskilt sätt. Men det kan vara bra att gå på toaletten före eftersom transfusionen kan ta några timmar.
Blodprover tas för att ta reda på vilken blodgrupp du har och för att säkerställa att blodgivarens och din blodgrupp stämmer överens.
Sjukvårdspersonalen tvättar huden noggrant på den plats där kanylen ska sättas för att leda blodet in i kroppen.
Blodet leds in i kroppen via ett blodkärl i exempelvis armvecket, handen, ljumsken eller halsen beroende på hur sjuk patienten är och hur ofta han eller hon får blod.
En blodtransfusion tar olika lång tid beroende på vilken av blodets beståndsdelar patienten behöver. Den som har förlorat stora mängder blod eller har brännskador kan behöva få transfusioner med blodplasma. Patienter med leukemi får ofta transfusioner med både röda blodkroppar och blodplättar. Blodtransfusion med röda blodkroppar tar ofta 2–3 timmar, medan en transfusion med trombocyter tar cirka en halvtimme.
Att få en blodtransfusion gör inte ont. Det kan kännas lite när personalen sticker i huden på den plats där transfusionen ska ges. Efter en blodtransfusion är det vanligt att man känner sig piggare och får mera ork.
Risken för infektion eller smitta är extremt liten. Blodet kontrolleras enligt Socialstyrelsens föreskrifter innan det lämnas ut från blodcentralen. Varje gång en blodgivare lämnar blod kontrolleras om han eller hon är hiv-positiv, har hepatit (gulsot) eller någon annan känd sjukdom som kan överföras via blod. Blodet används inte förrän provsvaren kommit och man kan konstatera att blodet är fritt från smitta.
Undrar du över något inför blodtransfusionen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska ge transfusionen eller den läkare som skrivit remissen.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdomsorgs e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom två timmar.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.