Bakom varje cancerdiagnos finns en människa vars tillvaro ofta vänds upp och ned i och med beskedet. Carina Nuse är en av 98 kontaktsjuksköterskor i Stockholms län. - Min roll är att ge stöd och råd, att finnas där i en svår situation, säger hon.
Varje år får cirka 10 000 personer i Stockholms län beskedet att de har cancer. Av dessa är det omkring 700 som får lungcancer.
Carina Nuse är kontaktsjuksköterska för personer som fått diagnosen lungcancer och som tillhör region Stockholm/Gotland, där till exempel Söder, Gamla stan och Södertälje ingår.
I ett rum på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har Carina sitt arbetsrum, men hon rör sig mycket runt om i sjukhuset.
- Jobbet är en utmaning. Det går knappt en dag utan att jag lär mig något nytt. Jag tycker om att lösa problem och det får jag verkligen göra, säger hon.
En stor del av arbetstiden läggs på att planera och boka in besök inför utredningens olika faser. Hon svarar på frågor som rör allt från hur undersökningar går till, om remisser kommit fram till varför beskedet om operation dröjer.
Ibland får hon upprepa och förklara vad det var som läkaren sa, boka en taxiresa eller ordna intyg av olika slag.
- Jag är en lots i vårdkedjan. Eftersom jag arbetat länge på sjukhuset så vet jag vägarna och har kontakter. Det underlättar.
De som vill ska kunna nå henne under arbetstid. När hon inte finns på plats ringer hon upp senare eller ser till att någon annan vårdpersonal hör av sig
- Det blir en hel del telefonsamtal, ibland med resultatet att vi bestämmer att träffas. Allt blir enklare då eftersom man kan läsa av varandra på ett annat sätt, säger hon.
I kallelsen till sjukhuset finns Carina telefonnummer - för den som vill ha kontakt. Läkarna upplyser också om att det finns en kontaktsjuksköterska.
- Det är viktigt att påpeka att alla väljer hur de vill göra. Vi är olika och jag kan inte pressa mig på någon som inte har ett behov.- Ofta hör närstående av sig till mig. De undrar hur de ska klara av allt. Det vilar mycket ansvar på dem så det blir tungt. De närstående är riktiga stöttepelare, säger Carina.
Som närstående nämner hon inte endast släktingar, utan även vänner och grannar.
- Personer jag mött har haft stor glädje och bra stöd av en granne. Att kunna vara närvarande i en svår situation är vad som krävs. Det är inte alla som orkar stå kvar och stötta.
En av Carinas uppgifter som kontaktsjuksköterska är att guida vidare inom vården när detta är möjligt. Hon får frågor från personen som är sjuk, men även från närstående som vill hjälpa till och underlätta i den mån det går.
Ett exempel kan vara att koppla in en dietist om personen har svårt att äta eller att låta en läkare berätta om smärtlindring.
Mellan 50 och 60 personer kommer på så kallat nybesök varje månad för att träffa läkare. De vet att det finns en förändring på lungan och att de ska utredas, men de vet inte alltid om det är cancer. Ofta är dock sjukdomen långt gången när Carina möter personen första gången.
Att först få beskedet "Det ser ut som om det kan vara en tumör på lungan", även om det inte behöver vara så, skapar såklart mycket ångest. Att sedan, om det visar sig vara cancer, behöva vänta ett par veckor innan behandlingen kan starta känns som en evighet.
- Jag vill försöka ingjuta hopp trots att diagnosbeskedet många gånger kommer oväntat för den som drabbats, säger hon.
Det är flest äldre som får lungcancer, ungefär lika många kvinnor som män. Carina upplever att det är en liten ökning av insjuknande i gruppen yngre, det vill säga personer under 45 år.
- Jag möter ibland kvinnor födda på 1970-talet som har lungcancer. En del har små barn och förutom sin egen oro måste de hitta ett förhållningssätt även till barnen.
Hon får frågor som "Hur ska jag kunna berätta för barnen?" och "Vad kommer de ihåg av mig när jag inte längre finns hos dem?"
- Att försöka förmedla trygghet är då väldigt viktigt för mig, att försöka se hela personen och vara i stunden, säger Carina och tillägger att det ofta är de yngre personerna som "sätter sig i själen".
Var hittar hon själv energin för att orka fortsätta i ett många gånger krävande yrke? Carina och sjukhusets kurator har ett tätt samarbete. Varannan vecka har hon handledning med sjuksköterskorna på dagvården för lungcancerutredning. Det är en nödvändig ventil. Sedan tidigare har hon en utbildning i psykosocialt omhändertagande att luta sig mot.
- Och så har jag ju min löpträning som ger mig kraft, säger hon.