Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att svårt psykiskt sjuka kan bli intagna för vård mot sin vilja.
Du kan bara vårdas mot din vilja om du har en så kallad allvarlig psykisk störning som till exempel psykos eller depression med självmordstankar. Vidare måste det vara nödvändigt med dygnet-runt vård på en psykiatrisk klinik – ingen annan lösning är möjlig. Det krävs också att du motsätter dig vården.
Intagning
För att bli intagen enligt LPT krävs att en legitimerad läkare gör en särskild undersökning (intervju) och sedan utfärdar ett intyg som beskriver din psykiska hälsa och varför tvångsvård är nödvändig (vårdintyg). När du kommit till den psykiatriska kliniken måste chefsöverläkaren där (eller annan specialist) inom 24 timmar besluta om situationen kräver tvångsvård, alternativt att du stannar kvar frivilligt eller går hem. Om chefsöverläkaren sedan anser att vården behöver bli längre än fyra veckor kan denne ansöka hos länsrätten om fortsatt sluten psykiatrisk tvångsvård eller fortsatt öppen psykiatrisk tvångsvård.
Intervjun för att besluta om ett vårdintyg ska utfärdas kan, om det finns tillräckliga skäl, också den göras mot din vilja. Polismyndigheten har skyldighet att hjälpa läkaren att få kontakt med dig om det är nödvändigt.
Tvångsvård
All psykiatrisk vård, frivillig eller enligt tvång, ska genomföras med de kvalitetskrav som anges i Hälso- och sjukvårdslagen och Yrkesverksamhetslagen, det vill säga en god och säker vård som utförs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Vid tvångsvård kan dock patienten hindras från att lämna kliniken och i sista hand kan även behandling ges mot patientens vilja. Tvångsvårdens innehåll ska planeras tillsammans med patienten, och med anhöriga om det inte är olämpligt, samt med socialtjänsten om det finns behov.
Syftet med tvångsvården är att du ska bli i stånd att medverka frivilligt till nödvändig vård och ta emot den hjälp som du behöver. Tvångsvården ska alltid vara så kort tid som möjligt.
Dina rättigheter
De "frihetsberövande åtgärder" som du kan utsättas för (intagningsbeslut, beslut om övergång från frivillig vård till tvångsvård, beslut om att avslå en önskan om utskrivning med mera) kan alla överklagas av dig hos länsrätten. Du har rätt till juridiskt biträde. Själva det medicinska/psykiatriska innehållet i vården kan kritiseras genom kontakt med Socialstyrelsen eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Bemötandefrågor kan anmälas till Patientnämnden. Kraven på information till dig om dessa förhållanden, liksom allt annat som rör vården, är lika omfattande och självklar som vid frivillig vård. Du har även rätt att få en så kallad stödperson. Stödpersoner är lekmän som är utsedda av Patientnämnden och är till för att ge dig socialt (inte juridiskt) och mänskligt stöd under tiden du tvångsvårdas.
Lag om rättspsykiatrisk vård (1991:1129)
Om en person begår ett brott under inflytande av en allvarlig psykisk störning, konstaterad vid en rättspsykiatrisk undersökning (RPU), kan en allmän domstol döma vederbörande till rättspsykiatrisk vård. Denna vård ges också på landstingets psykiatriska kliniker och har samma kvalitetskrav som övrig psykiatrisk vård. Vid allvarligare brott är det länsrätten som bestämmer vårdtidens längd, och vården kan så småningom övergå i öppen rättspsykiatrisk vård.