Virus och bakterier är mikroorganismer som sprids på likartat sätt. Båda kan infektera människor, djur och växter. Antibiotika kan bota många bakterieinfektioner, men är inte verksamt mot virus. Mot ett mindre antal virusinfektioner finns så kallade anti-virala läkemedel. Det finns vaccin mot vissa bakterieinfektioner och mot vissa virusinfektioner.
Virus och bakterier finns överallt i vår omgivning. Både bakterier och virus sprids ofta genom kroppsvätskor, vätskedroppar som bildas vid hosta, avloppsvatten som infekterats av avföring eller via luften. Mikroorganismerna sprids också ofta genom direkt kontakt via händer eller föremål som infekterade personer tagit i.
Mer än 600 virus kan ge infektion hos människor. Virusen kan ge upphov till såväl akuta som kroniska infektioner, men också smitta utan att det uppstår några sjukdomssymtom alls. Virus kan finnas i kroppen i latent form, men immunförsvaret hindrar dem från att utvecklas.
Det kan ibland vara svårt att skilja en virusinfektion från en infektion som är orsakad av bakterier. Bakterieinfektioner är generellt sett mindre vanliga än virusinfektioner.
Bakteriens struktur gör att den kan påverkas av antibiotika. Ett ökande problem – som är ett allvarligt hot mot våra framtida möjligheter att behandla bakterieinfektioner – är utvecklingen av resistens, det vill säga motståndskraft, hos bakterierna mot antibiotika. Se stycket om antibiotikaresistens nedan.
De flesta virusinfektioner tas omhand av kroppens immunförsvar som läker ut infektionen. Det finns dock kroniska infektioner, som hiv och kronisk hepatit (gulsot), där immunförsvaret inte lyckas läka infektionen. Mot flera av dessa infektioner finns idag antivirala läkemedel som förmår att kontrollera sjukdomen. Och i en del fall, som vid kronisk hepatit C, också läka infektionen.
Vid herpesinfektioner finns också tillgång till anti-virala läkemedel som rekommenderas vid svår sjukdom, eller till de personer som har stora problem med återkommande uppblossande infektioner.