Det tar ungefär tre timmar för levern att förbränna alkoholen i en burk starköl. Innan alkoholen – eller etanolen – bryts ner i levern påverkar den kroppens organ på olika sätt. Det du märker mest är hur den påverkar din hjärna.
Allt du äter och dricker passerar först magsäcken. Ungefär en femtedel av alkoholen du dricker tas upp genom magsäckens slemhinna och förs vidare ut i blodet. Alkohol i drycker med hög alkoholhalt, som till exempel starksprit, tar kroppen upp snabbare än öl. Om det redan finns mat i magsäcken när du dricker tas alkoholen upp betydligt långsammare. Det beror på att alkoholen då inte har direkt kontakt med slemhinnan.
Alkohol retar den känsliga slemhinnan i magen och får den att producera mer magsyra. Därför är det skonsammare för magen när du dricker alkohol i samband med en måltid. Dricker du mycket och ofta tar magen ändå skada förr eller senare.
Efter magen fortsätter alkoholen vidare ut i tunntarmen där den resterande största delen – ungefär 80 procent - tas upp. Den alkohol som tagits upp i magen och tunntarmen transporteras med blodet till levern.
Levern är kroppens reningsverk och rensar bort ämnen som inte hör hemma i blodet. Om du har druckit mycket under en längre period kan levern kännas svullen och öm. Det beror då förmodligen på att levern är skadad av alkoholen. När du dricker en stor mängd alkohol vid ett tillfälle, eller på fastande mage, klarar inte levern av att ta hand om all alkohol direkt. I stället fortsätter en stor del med blodet vidare ut i kroppen. Alkoholen når då och kan påverka funktionen hos andra organ och vävnader.
Vid ett dryckestillfälle, det du dricker inom 15-30 minuter, är koncentrationen i blodet – promillehalten - som högst efter ungefär en timme. Ett värde på en promille (1 ‰) innebär att en tusendel av blodet utgörs av alkohol. Vid 0,2 promille (gränsen för rattfylleri) upplever de flesta en avspänningseffekt, vid 1 promille (gränsen för grovt rattfylleri) talar man sluddrigt och har försämrad muskelkontroll, och vid nivåer över 1,5 promille får man svårt att prata och gå och mår ofta illa. Högkonsumenter (riskbrukare eller missbrukare) märker dock inte av dessa effekter lika tydligt. De har blivit toleranta och behöver en större mängd alkohol för att uppleva samma effekt.
Hur hög promillehalten blir beror främst på hur mycket alkohol du druckit och under hur lång tid, men även på andra faktorer. Din vikt och om du har druckit på tom mage eller tillsammans med mat har stor betydelse. Men även ditt kön påverkar promillehalten. Om en kvinna och en man dricker samma mängd alkohol kommer kvinnan i allmänhet att påverkas mer, eftersom promillehalten blir högre. Det beror på att kvinnor oftast väger mindre än män och på att kvinnans kropp innehåller mindre andel vätska som alkoholen kan spädas ut i.
Det tar ungefär tre timmar för kroppen att förbränna alkoholmängden i en burk starköl eller i två glas vin. Den nedbrytningen sker huvudsakligen i levern. Alkoholen försvinner från kroppen med en hastighet som motsvarar en sänkning av promillehalten med ungefär 0,15-0,20 promille per timme. Hastigheten kan dock variera mellan olika personer.
Den alkohol som levern inte klarat av att bryta ned direkt transporteras med blodet ut i kroppen och når på så sätt även hjärnan. Om du druckit på fastande mage kan det gå på några minuter, med mat i magen tar det lite längre tid. Alkohol har ingen specifik receptor (mottagarämne) utan påverkar funktionen i alla delar av hjärnan genom att störa signalerna mellan nervcellerna. Du känner dig berusad.
När du druckit alkohol känner du dig ofta trött. Du får sämre mörkerseende och blir sämre på att bedöma avstånd. Dina reaktioner blir också långsammare och du får svårt att klara av kritiska situationer. Det är några av anledningarna till att alkohol inte passar ihop med bilkörning.
Glutamat och GABA är så kallade kemiska signalämnen som fungerar som ett slags ”gas- och bromssystem” i hjärnan. Det ena stimulerar nervsignalerna och ser till att vi är vakna och alerta och att minnet fungerar. När du dricker alkohol minskar den på gasen så att vi blir trögare. Det andra signalämnet dämpar nervcellernas signaler och hjälper oss att varva ner. När du dricker alkohol förstärks bromseffekten, vilket har en rogivande och lugnande effekt.
Dopamin är en annan signalsubstans som påverkas. Dopamin fungerar som ett slags belöningssystem och utsöndras när vi känner oss upprymda och mår bra. Även alkohol ökar frisättningen av dopamin. Vi får en belöning och känner oss glada och kan lockas att dricka mer. Men efter ett tag reagerar kroppen inte längre på dopaminet, utan effekten blir den motsatta. Alkohol kan ”kidnappa” dopaminsystemet och det kan bli svårare att känna glädje och njutning av annat. Det är en viktig faktor vid alkoholberoende.
Signalämnet serotonin påverkar många av våra känslor som hunger, glädje, ilska, välmående och irritation. För lite serotonin i hjärnan kan yttra sig i aggressivitet eller depression. Alkohol stör serotoninsystemet och är orsaken till att man i onyktert tillstånd kan bli aggressiv, tappa sociala hämningar eller säga saker som man aldrig skulle säga när man är nykter. Serotonin reglerar också impulskontrollen.
Undrar du något om olika beroenden? Kanske har någon annan undrat samma sak. Alkohollinjen om du behöver stöd.