Vaccination av barn har lett till att barnadödligheten i världen gått ned. Vaccin ges för att barnet inte ska insjukna i sjukdomar som kan ge allvarliga skador och för att förhindra spridning av sjukdomarna. Vaccinen är noggrant kontrollerade innan de används.
Alla barn erbjuds kostnadsfri vaccination enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Vaccinationen är frivillig och ges enligt det nya programmet, som gäller från och med den 1 januari 2009, vid sju tillfällen från tre månaders ålder upp till 16 år.
Vaccinationsprogrammet omfattar difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib (Haemophilus influenzae typ B), mässling, påssjuka, röda hund och pneumokocker. Barn med ökad risk att smittas av tuberkulos och hepatit B erbjuds vaccin mot dessa sjukdomar.
De små barnen vaccineras på barnavårdscentralerna och skolbarnen av skolhälsovården.
Barn födda före år 2002 får ingen femte dos mot difteri, stelkramp och kikhosta under skoltiden. Det kan då bli aktuellt med en påfyllnadsdos i vuxen ålder.
Rekommendationerna för fortsatt vaccination mot difteri och stelkramp ses just nu över.
Barnadödligheten i världen har gått ned kraftigt tack vare vaccination av barn. Smittkoppor har utrotats. Mässling och polio kan utrotas genom global vaccination.
Stockholms läns landsting började redan 2007 att erbjuda alla barn kostnadsfri vaccination mot pneumokocksjukdom. Vaccinet ingår nu i det allmänna vaccinationsprogrammet och erbjuds alla barn i Sverige. Det ges vid tre, fem och tolv månaders ålder samtidigt med vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, hemofilus influenzae typ B, och polio.
Föräldrarna informeras om vad vaccinationen innebär och får oftast ge ett skriftligt medgivande till vaccination av skolbarnet. Om barnet är infekterat ges vaccinationen vid ett senare tillfälle. Vid vissa neurologiska sjukdomar och allvarliga allergier ska läkare tillfrågas.
Barnen bör informeras av sina föräldrar om vad som ska hända. I skolan informerar även läraren eller skolsköterskan. Vaccinationen ges av skolsköterskan.
Barn med ökad risk att smittas av tuberkulos erbjuds BCG-vaccination vid sex månaders ålder eller tidigare om risken är mycket stor. Barn som vaccineras med BCG-vaccin skall vara friska och inte ha tecken på försvagat immunförsvar.
Barn med kroniska sjukdomar och andra tillstånd som kan förvärras av influensa erbjuds influensavaccin av den behandlande läkaren.
Vaccinerna ges i låren på små barn och i överarmen på äldre barn. BCG-vaccin ges ytligt i huden i vänster överarm.
Som regel krävs inte någon eftervård. Det kan förekomma att vaccinationsstället blir svullet, ömt och rodnat. Svullnaden försvinner efter ett par dagar. Feber och även utslag kan förekomma fem till tolv dagar efter vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund.
Om barnet får en kraftig reaktion med slöhet, allmän påverkan och kramper i anslutning till vaccinationen ska man genast ta kontakt med ett barnsjukhus.
Om febern kvarstår längre än ett par dagar, om barnet har några andra symtom eller om man är orolig bör man kontakta barnavårdscentralen, skolsköterska eller läkare. Oftast kan symtomen bero på någon annan sjukdom som barnet blivit smittat av före eller efter vaccinationen.
Alla vacciner är mycket noggrant kontrollerade och testade innan de används i nationella vaccinationsprogram. Det finns ändå olika uppfattningar om vad som är bra för barnen, till exempel att vänta med vaccinationen. Mot det står att barnet under tiden är mottagligt för smitta och att ovaccinerade barn ökar risken för att epidemier ska uppstå.
Allergiska reaktioner är sällsynta, men kan förekomma. Enstaka fall - ett till tre fall på en miljon barn - av hjärninflammation har rapporterats vid vaccinering mot mässling, påssjuka och röda hund. Det är dock tusen gånger fler barn som drabbas av hjärninflammation som en följd av mässling - ett till tre fall på tusen barn.
Undrar du över något inför behandlingen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom två timmar.
Du kan dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, .
För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Mottagningar upptill. Nu finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. .
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.