Uttorkning är ganska ovanligt i Sverige idag - utom under värmeböljor då temperaturen även nattetid ligger över +20 grader Celcius. De flesta som blir uttorkade är äldre och personer som anstränger sig fyskiskt trots hög temperatur, till exempel vid maratonlopp. Vanliga tecken, förutom törst, är trötthet, svaghet, förvirring, huvudvärk, yrsel och illamående. Är någon kraftigt uttorkad, ring 112 och begär ambulans.

Uttorkning uppstår då man dricker för lite eller förlorar för mycket vätska, till exempel vid diabetes med höga blodsockernivåer, diarré, kräkning, feber eller genom att svettas mycket.

En vuxen människa består till 75 procent av vatten. Normalt förlorar man omkring två och en halv liter vatten per dygn. Det måste ersättas med mat och dryck för att vätskebalansen ska vara normal och för att man inte ska torka ut. I de allra flesta fall ersätter vi detta utan att ens tänka på det.

En del människor har problem med att ständigt känna sig kissnödiga eller genom att de tar vätskedrivande läkemedel. De dricker då mindre trots att de egentligen är törstiga. Dementa personer och äldre dricker ibland mindre än de behöver. Det kan bero på att de inte känner sig törstiga och/eller är trötta och inte orkar dricka utan att någon annan hjälper till.

Symtom på uttorkning

Lättare uttorkning

Törst är vanligt vid uttorkning. Men i 50-årsåldern börjar förmågan att känna törst avta. Ju äldre vi blir desto mindre törstiga känner vi oss. Andra vanliga tecken på uttorkning är:

  • muntorrhet
  • trötthet
  • huvudvärk
  • yrsel
  • illamående
  • svettning med blek hud
  • lågt blodtryck
  • torr hud med dålig elasticitet
  • minskad urinmängd och mörk färg på urinen
  • snabb svag puls och snabb ytlig andning
  • förvirring.

Kraftig uttorkning

Vanliga tecken på kraftig uttorkning är:

  • rastlöshet och förvirring
  • varm, rödflammig och torr hud
  • huvudvärk
  • yrsel
  • illamående
  • hög kroppstemperatur
  • muskelkramper
  • dunkande puls och snabb ytlig andning
  • medvetslöshet.

Graviditet och uttorkning

Under graviditeten är det extra viktigt att inte drabbas av uttorkning, till exempel när det är varmt ute. Oftast är det ingen fara för barnet eftersom barnet tar vad det behöver från mamman. Är du gravid måste du för övrigt tänka mer än vanligt på att må bra och att dricka ordentligt.

Förebygga uttorkning

De flesta vuxna känner törst när det är dags att dricka. Undvik uttorkning genom att dricka regelbundet, men kom ihåg att du även kan få i dig vätska via maten du äter.

Sommar och utlandssemester

På sommaren eller om du vistas i varmt klimat är det viktigt att du dricker regelbundet eftersom vi förlorar mer vätska än normalt när vi svettas mycket. Se till att alltid ha ett glas vatten i närheten. Ta med vattenflaska om du ska på någon utflykt.

För att undvika värmeslag bör du klä dig i ljusa, svala bomullskläder och ha en tunn keps eller solhatt.

Undvik att springa maratonlopp eller att kroppsarbeta i solen.

Håll koll på din urinfärg. Ljusgul urin är normal. Ju mörkare färgen på urinen är desto större är risken för att du ska vara uttorkad.

Egenvård

Om du har drabbats av lättare uttorkning ska du dricka mycket. Gå till en skuggig plats och lägg dig på rygg med fötterna i högt läge. Gå gärna barfota på kalla golv eller gå till en modern livsmedelshall med ett kylrum för till exempel mejerivaror där du kan svalka dig.

Fråga om råd

Undrar du över något Första hjälpen.

Undersökning vid uttorkning

När du kommer till sjukhuset undersöker personalen hur allvarligt uttorkad du är. Bland annat kontrollerar de ditt blodtryck, din puls och andning. De frågar hur du mår och om du har några sjukdomar. Din aktuella njurfunktion kontrolleras.

Behandling vid uttorkning

Är du kraftigt uttorkad behöver du behandling. Kanske behöver du dropp för att snabbare återfå normal vätskebalans.

Har du diabetes kan du behöva hjälp för att uppnå normala blodsockernivåer.

Eftervård

Det är också viktigt att ta reda på varför du blev så kraftigt uttorkad. Är du äldre och/eller kroniskt sjuk och vårdas på sjukhem behöver personalen och dina anhöriga informeras. Rutiner kring mat och dryck bör ses över och resurser sättas in så att du varje dag får i dig rätt mängder.