Vilket kön man tillhör är inte alltid en självklarhet. Man kan känna sig som en kvinna men ha en mans kropp, eller tvärtom, känna sig som en man men ha en kvinnas kropp. På mottagningen för könsbytesutredningar finns hjälp för dig som är transsexuell och vill påbörja en utredning om könskorrigering.
Alla barn som föds i Sverige blir tilldelade ett juridiskt kön utifrån hur kroppen ser ut. Det juridiska könet är det kön som står i folkbokföringen, passet och andra papper från myndigheter. Könsidentitet är något annat. Det är upplevelsen av att vara man eller kvinna, kille eller tjej. För transsexuella personer stämmer inte könsidentiteten med kroppens kön. Det kallas även för könsdysfori.
För en del har upplevelsen av att vara fångad i fel kropp funnits så länge de kan minnas, för andra kommer den senare i livet. Graden av könsdysfori kan variera. Om den inte är så stark att den uppfyller kriterierna för transsexualism kan man lida av annan könsidentitetsstörning.
Många transsexuella har en stark önskan om att korrigera kroppen med könshormoner och kirurgi och få ett nytt juridiskt kön. Varje år genomförs ett 50-tal könskorrigerande operationer i Sverige. Det är något fler män som korrigerar sitt kön till kvinnor än tvärtom.
Transsexuella klär och beter sig ofta på ett sätt som är vanligt hos det motsatta könet, men det är inte samma sak som transvestitism. En transvestit har sällan någon önskan om att korrigera sin kropp eller byta juridiskt kön. Transsexualism ska inte heller förväxlas med sexuell läggning. En transsexuell person kan tycka om män, kvinnor eller båda.
Orsakerna till transsexualism är okända, men mycket talar för att det finns en biologisk förklaring. Troligen sker något under fostertiden som gör att hjärnans och den övriga kroppens kön inte stämmer överens.
Många transsexuella identifierar sig med det motsatta könet redan som barn, och puberteten blir då ofta en svår tid. Under denna period blir den biologiska könstillhörigheten tydligare, brösten börjar växa hos biologiska flickor och könsorganet växer hos biologiska pojkar. En biologisk flicka, som länge har identifierat sig som pojke och kanske har bemötts som en pojke av omgivningen, betraktas plötsligt som kvinna. Det kan skapa en obehaglig känsla av att vara fångad i fel kropp.
Om du har problem med eller funderar över din könstillhörighet, eller om du önskar en könskorrigering, vänder du dig i första hand till en diatermi.
Sedan 1972 finns en lag som reglerar juridiskt och kirurgiskt könsbyte. Lagen innebär att personer som vill korrigera sitt kön måste ansöka om tillstånd hos Socialstyrelsens rättsliga råd. För att få ansöka måste man vara över 18 år, svensk medborgare, ogift och steril. Många tycker dock att lagen är omodern och Socialstyrelsen har lagt fram ett förslag om att ändra på lagstiftningen.
Om behandlingen fungerar väl och du fortfarande har en stark önskan om könskorrigering, skriver utredningsteamet ett intyg som du skickar tillsammans med en ansökan om könsbyte till Socialstyrelsens rättsliga råd. Om ansökan godkänns, vilket sker i de allra flesta fall, får du tillstånd att genomgå en könskorrigerande operation. Operationen innebär att man så långt det är möjligt får yttre könsorgan att stämma med könsidentiteten. Efter operationen får du ett nytt juridiskt kön och ett nytt personnummer.
För de flesta föräldrar kommer inte nyheten om att ens barn har tankar kring könsidentitet som någon överraskning. Som förälder kan det vara värdefullt att söka information på egen hand, så att barnet inte behöver svara på alla frågor som dyker upp. Med rätt kunskap blir det lättare att förstå ditt barn och att fungera som ett stöd i barnets vardag.
Även familjemedlemmar och närstående kan gå igenom en "komma ut-process" och behöva prata med någon. Kontakta en stödorganisation för att få veta mer eller för att delta i stödgrupper för närstående. Om personen som genomgår könsbytesutredningen samtycker kallas även närstående till utredningsteamet för ett informationssamtal. De närstående erbjuds då samtal med en kurator.