Vård och omsorg

Stress är en instinktiv försvarsreaktion som alltid funnits hos människan. Den kan liknas vid att kroppen slår på alarmsystemet. Om stressen blir långvarig kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt att du tar dig tid att varva ner för att kunna återhämta dig. Kontakta din vårdcentral om du har svårt att varva ner eller om du har stressrelaterade sjukdomar.

Stress är i grunden något bra. Den gör kroppen redo för fysisk aktivitet. Kroppen reagerar med ökad puls, förhöjt blodtryck och häftigare andning. Musklerna blir spända och immunförsvaret aktiveras som ett resultat av att stresshormoner, bland annat adrenalin, pumpas ut.

För stenåldersmänniskan var denna kraftansträngning nödvändig för överlevnaden. Det rörde sig då om kortvariga stresstoppar och när faran var över återgick kroppen till sitt normala tillstånd. Idag är farorna av helt annat slag och stresstopparna varar under längre perioder.

Om stressen blir långvarig sliter den på kroppen – främst genom att kroppens återhämtning blir störd – vilket kan göra att vi blir sjuka. Immunförsvaret kan försämras och vi drabbas lättare av infektioner. Långvarig stress kan också orsaka högt blodtryck, huvudvärk och värk i axlar och nacke, hjärt- och kärlsjukdomar samt problem med magen.

Symtom på stress

Ett första tecken på stress kan vara att du sover dåligt. Återkommande huvudvärk eller ont i magen är andra varningstecken.

Tydliga tecken och varningssignaler:

Du känner dig trött på på dagen även när du har sovit länge och ostört flera nätter i rad.
Du är likgiltig och struntar i vad som händer omkring dig, eller känner dig nedstämd och orolig.
Du reagerar på ett helt nytt sätt på vardagliga händelser.
Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning.
Du har svårare att koncentrera dig och glömmer lättare bort saker.

Graviditet och stress

När du är gravid är det inte bara du som påverkas av din stress. Dina stresshormoner överförs med blodet till barnet i livmodern. Barnet reagerar på samma sätt som du – det blir rastlöst, oroligt och får ökad puls. Om du inte vet hur du ska varva ned, tala med din barnmorska.

Råd vid stress

Steg ett är att erkänna för dig själv att du är stressad. Ta reda på vad som stressar dig. Skriv ned detta på ett papper. Ta även med sådant som känns roligt, men som ändå bidrar till att göra livet stressigt. Denna överblick över situationen gör det lättare att göra något åt stressen.

Förebygg stress

Försök att göra medvetna val och acceptera att tiden inte räcker till allt.

Låt disken eller tvätten vara för en kväll.
Öva på att säga nej till saker – välj det som är viktigast.
Lär dig att lyssna till kroppens signaler.
Försök att göra vardagliga saker långsammare, som att gå, tala och äta sakta.
Sov.
Rör på dig regelbundet, promenader räcker. Då sover du också ofta bättre efteråt.
Har du möjlighet att minska din arbetstid?
Ta fikaraster.
Berätta om din stress för omgivningen.

Mina vårdkontakter.

Behandling av stress

Det viktigaste är att du försöker ta bort några av orsakerna till stressen. Du kan behöva professionell hjälp för att bryta det mönster som orsakar stressen. Din husläkare, en kurator eller psykolog kan ge dig råd. Av husläkaren kan du också få remiss till kurator eller psykolog för behandling om det behövs.

Om du har svårare stressproblem eller stressrelaterade sjukdomar kan du genom vårdcentralen söka behandling på ställen som är specialiserade på stressrelaterade problem. Ibland är det möjligt att få hjälp från arbetsgivaren att få sådan vård.