Stomi är en konstgjord öppning i buken för tömning av urin eller avföring. Stomier måste ibland användas vid allvarliga sjukdomar i tarmkanalen eller urinvägarna, som exempelvis tumörer eller kronisk inflammation. Stomi kan ibland vara tillfällig och bara behövas under en viss tid.

Stomioperation innebär att man tar bort en del av tarmarna eller hela urinblåsan och ersätter dessa med en särskild påse på magen, ett stomibandage. I vissa fall kan en stomi behöva göras tillfälligt.

Det finns tre olika typer av stomier:

Ileostomi

En ileostomi görs på tunntarmen och placeras på bukens högra sida.

Kolostomi

En kolostomi görs på tjocktarmen, där avföringen är mer fast och placeras på bukens vänstra sida.

Urostomi

Vid en urostomi tas urinblåsan bort och ersätts med en del av tunntarmen. som i sin tur leds ut genom bukväggen.

Förberedelse inför stomioperation

Inför en stomioperation får du både skriftlig och muntlig information av din läkare om operationen och allt vad den kommer att innebära.

Före operationen ska du fasta. Dessutom måste du äta antibiotika och ta lavemang för att minska antalet bakterier i tarmen.

Innan du opereras provar du – tillsammans med läkaren som ska operera dig och en särskild sjuksköterska, en så kallad stomiterapeut – ut exakt var på buken stomin ska placeras.

Så går stomioperationen till

Operationen utförs under narkos.

  • Vid en ileostomi och en kolostomi gör den opererande läkaren ett snitt i buken, letar upp den sjuka delen av tarmen och tar bort den. Den friska delen av tarmen som blir kvar fästs mot en öppning i buken.
  • Vid en urostomi gör läkaren ett snitt i buken, tar bort urinblåsan för att sedan ersätta den med en del av tunntarmen. Tunntarmsdelen skiljs av från resten av tarmarna. I den ena delen sys urinledarna fast. Den andra delen fästs mot en öppning i buken.

Efter stomioperationen

Efter operationen sätts matsmältningen gradvis igång och stomibandaget börjar användas.

Eftervården tar omkring två månader. En stomiterapeut lär dig att sköta om stomin och den omkringliggande huden och att byta stomiförband på egen hand. Du får också kostråd för att undvika gaser och stopp i tarmen.

Risker vid en stomioperation

Vid alla operationer finns en viss infektionsrisk. I samband med operationer i bäckenet finns också en liten risk för att den sexuella förmågan försämras.

Efter en ileostomi- eller en kolostomioperation kan också problem med förstoppning, diarré och magknip uppstå. Ett fåtal drabbas också av psykiska problem genom att kroppsuppfattningen och självkänslan förändras. De flesta kan dock leva ungefär som tidigare.

Att leva med stomi

Efter en stomioperation kan de flesta leva ett ganska normalt liv. Det brukar till exempel inte vara några problem med att resa, motionera, sola, bada, basta och ha sex. Stomibandaget bör dock inte utsättas för direkt solljus. Den kroppliga förändringen frestar oftast mer på det psykiska än fysiska planet.

Hjälpmedel för stomiopererade, som stomibandage, finns på apoteket. De ingår i samma högkostnadsskydd som läkemedel. Det enda som krävs är recept från din läkare eller stomiterapeut.

Sexualitet

Många tycker att det är besvärligt att ha en påse på magen och själva anpassningen tar tid. För många är det dock möjligt att sexlivet blir bättre efter operationen än före. Före operationen har man ofta varit ganska svårt sjuk.

Anledningen till att man fick sin påse har stor betydelse. Är orsaken en sjukdom i bäckenet, till exempel en tumör i ändtarmen, innebär det kirurgiska ingreppet att viktiga nerver till könsorganen kan skadas. Det kan ge problem med erektion för män och torrare slemhinnor i underlivet för kvinnor. Problemen kan förbättras något, men blir oftast bestående. Även strålbehandling mot underlivet kan ge sexuella störningar av liknande skäl.

En del hämmas av risken för läckage, och då är det viktigt är att man har en partner som är förstående.

Fråga om råd

Undrar du över något inför stomioperationen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig eller den läkare som har skickat dig för behandling.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdomsorgs e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme.

Du kan dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, .

På andra språk

  • För råd på arabiska ring 08 528 528 38.
  • För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.