Många tycker att det är fint med lite solbränd hud. Så fort solen tittar fram så vänder vi våra ansikten mot solen för att fånga solstrålarna. Men solens strålar kan också vara skadliga. Här får du råd om hur du solar säkert.
Vill du bli brun utan risk för hudskador, eller till och med riskera att få hudcancer, bör du se till att bara bli så brun som din egen hudtyp tål. Det är bra att långsamt vänja huden vid solen. Det kan du göra genom att vara ute mycket under vintern och våren. En jämn och långsamt utvecklad brunhet är ett tecken på att sol och hud är i balans. Den bruna färgen är kroppens naturliga skydd mot solens skadliga strålar.
Hudens känslighet för solens ultravioletta strålar är olika hos olika människor. Det beror på hur pigmenterad huden är och vilken pigmenteringsförmåga den har. Det finns olika hudtyper där Hudtyp 1 är den mest solkänsliga.
Det pigment som gör huden brun heter melanin. De som lätt blir bruna har anlag för att bilda mycket melanin. De har också ett bättre skydd mot solljus. En ljus och solkänslig hud tål inte hur mycket sol som helst, trots att den har fått färg. En ljushyad person som befinner sig vid ekvatorn behöver alltid skydda huden. Om du har känslig hud och vill se brun ut utan att riskera skador kan du använda olika kosmetiska produkter.
Hudtyper (beskriver hur icke solbränd hud reagerar på stark solbestrålning)
Hudtyp 1 - Alltid röd, aldrig brun. Mest i riskzonen för brännskador.
Hudtyp 2 - Alltid röd, ibland brun.
Hudtyp 3 - Ibland röd, alltid brun.
Hudtyp 4 - Aldrig röd, alltid brun.
Hudtyp 5 - Född brun eller svart.
Solariesolning är konstgjort solande. UV-strålningen från ett solarium utsänder tre till fyra gånger mer UVA-strålning än svensk sommarsol. Solariestrålningen är därför inte bättre än vanlig sol, bara annorlunda. Den kan till och med vara lika stark som tropisk sol.
Det är en myt att man kan "försola" huden i solarium inför sommarsäsongen. Tyvärr kan vi inte träna huden i solarium. Den brunheten vi får i solarium är ytligare och har inte samma kvalitet som den vi får naturligt utomhus. Solariebrunheten är missvisande, eftersom den kan leda till att man tror att man är solbränd och därmed har ett naturligt skydd. Men brunheten från solariet döljer hudrodnaden från solen. Alltså försvinner den normala varningssignalen som talar om att det är dags att ta en paus i solandet. Solariesolning gör inte heller att det bildas D-vitamin i huden.
Det bästa skyddet är naturligtvis att undvika solen helt eller att använda heltäckande kläder. Men visst kan vi vistas i solen utan att utsätta oss för alltför stor risk. Bara vi är försiktiga. Det bästa skyddet är kläder. En vit t-shirt har till exempel solskyddsfaktor sju och jeans solskyddsfaktor 1500. Solskyddsfaktorn (SPF) är ett mått på hur väl solkrämer och solstift skyddar mot att huden blir röd. Solskyddsmedel kan du använda när du inte kan skydda dig på annat sätt. Använd minst solskyddsfaktor 15, vattenfast. Solskyddsfaktorn försvinner när du svettas, badar eller torkar dig med en handduk. Smörj på ofta och mycket. Undvik däremot att smörja in hela kroppen på riktigt små barn. Kläder fungerar bättre.
Med solglasögon skyddar du dina ögon bra mot solens strålning. Vissa forskare anser att endast brunt eller gult glas skyddar. Dessutom ska blått glas vara skadligt. Andra anser att det bara är plastglas som skyddar mot skadlig strålning. Om du är osäker fråga din läkare. Se också till att dina solglasögon även skyddar mot solstrålning från sidan. Idag har alla solglasögon som säljs i Sverige EU-standard. Men kvaliteten skiljer sig en del ändå.
Vissa läkemedel kan i samband med solning ge hudrodnader och blåsor som kan leda till pigmentförändringar. Exempel på sådan medicin är bredspektrumantibiotika och vissa antiinflammatoriska medel. P-piller och östrogen är däremot inte farliga, men kan påverka pigmentet något. Fråga din läkare om du är osäker.
När du har bränt dig har huden fått för mycket UV-strålning. Huden tar skada. Då uppstår en rodnad som kallas för erytem. Man kan säga att solsveda är en slags lindrig brännskada. Huden blir röd, varm och svider. I värsta fall bildas det även blåsor. Vissa människor kan få soleksem. Det är en överkänslighetsreaktion mot solens UV-strålning. Visserligen klarar huden att reparera det mesta, men den glömmer aldrig en brännskada. På sikt kan du få hudcancer. Störst är risken när man blir bränd som ung. Solbränna gör också att huden åldras snabbare.
Har du bränt dig kan huden kylas med kallt vatten eller med ett kylande liniment. Solsveda kan lindras med hydrokortison som också hjälper mot klådan vid soleksem. Är solsvedan mycket svår kan du ta ett smärtstillande medel.
Om du eller ditt barn har bränt sig eller mår dåligt efter för mycket sol och du är osäker på hur du ska göra Mina vårdkontakter.